annonsutrymme
annonsutrymme
Liselotte Erndin Dahlberg
Krönikor
Publicerad 120211 10:24.
Läste ni skriverierna efter förra veckans deltävling?
De handlade ju till stor del om att en viss Flinck tog fröken Diwari på rumpan i greenroom i lördags. Ja, jisses så hemskt! Skandal! Med risk för att få varenda avdankad och nystickad rödstrumpa mot mig måste jag ändå fråga om detta verkligen är så mycket att hetsa upp sig för? Karln tog chansen och det var ju inte precis så att dessa Flincka fingrar GRÄVDE sig in i söta frökens välformade ändalykt. Har kollat reprisen och det var ju bara - klapp, klapp, liksom.
Hade rollerna varit omvända, om det varit Diwari som klappat Den Store Poeten på rumpan – ja, då hade med all säkerhet reaktionen varit helt annorlunda. Då hade söta fröken benämnts som rolig, fräck och fått skratten med sig. Vad är skillnaden, undrar jag?
Någon som däremot GRÄVDE ända in på djupet var Bananmannen. Kamera på, in med hela fingret i näsan och grävde runt för att därefter smeta av fingret med förmodad sörja mot tröjan. Var är skandalrubrikerna efter detta? Nej, det är tydligen skillnad på klappsnusk och snorsnusk. Själv föredrar jag faktiskt det första.
Det har smugit sig in en attitydförändring från musikbranschen när det gäller Mellon, har ni märkt det? Det faktum att artister som Thorsten Flink, Di Leva och Lisa Miskovsky nu väljer att ställa upp säger en hel del. Hade detta varit möjligt för bara fem år sedan? Aldrig. Schlagerstämpeln håller på att tvättas bort och det är gott. Anledningen stavas regeländringar. I dag fungerar det så att 16 låtar väljs ut av en jury. Övriga 16 uttagningar står Svt och herr Björkman för. Reglerna säger också att minst en upphovsmakare måste ha varit utgiven tidigare. Glada amatörer från Skövde iförda mammas omsydda 80-talsgardiner med fluff göra sig alltså icke besvär längre och det tycker jag är ypperligt.
Så till veckans tävling. Ja, hörrni, vad ska man säga? Lika bra som jag tyckte att förra veckan var, lika trååååkig är den här veckans deltävling. Här finns absolut inget bidrag som sticker ut. Mitt hopp stod till Di Leva men även hans bidrag segar sig fram och når aldrig hans berömda kosmos. I kväll är Thomas ingen rymdblomma utan snarare en – maskros. Risken finns att vi faktiskt kommer att sitta och LÄNGTA efter en klapp i ändan så att det åtminstone händer någonting.
Därför är det oerhört svårt att tippa kvällens utgång men jag kastar mig ut på djupt vatten och får till en chansning.
Till final: Top Cats och Timotej
Andra chansen: Thomas Di Leva och Ulrik Munther
Psst – ni glömmer väl inte att gå in på min Schlagerblogg?
Mellons två mest omskrivna herrar förbereder sig. På att vinna. Har ni hört, va?
|
| Läs också: Schlagerbloggen |
Platt fall, fiasko, förnedring och ett uppsträckt långfinger från svenska folket.
|
| Läs också: Schlagerbloggen |
Så var vi framme vid de åtta sista bidragen.
|
| Läs också: Schlagerbloggen |
Det började så bra. Precis som det skulle.
|
| Läs också: Schlagerbloggen |
Känner ni till låten? ”Min dingeling, min dingeling. Oh, vad den är söt när den dinglar omkring”.
|
| Läs också: Schlagerbloggen |
Vilken makt jag har, va?
Läste ni skriverierna efter förra veckans deltävling?
Året är 1977. En knubbig tioåring sitter på den bruna heltäckningsmattan ett par centimeter framför hemmets enda tjock-tv i den nybyggda Lindsdalsvillan.

Sök i webbsidan
annonsutrymme