Kultur

Hotet avvärjs – men inte hatet

Kultur Artikeln publicerades

Kriminalromaner är samhällslitteratur. Det är uppenbart när man lägger två aktuella böcker bredvid varandra. Den ena handlar om hot och den andra om hat.

Jan Mårtenson skriver om antikhandlaren Homan, katten Cléo de Merode och Francine Silfverstierna med Stockholm som bas och samma stad som hotad av terrorhot (kärnvapen).

Ann Lindell har lämnat polisjobbet och bor i en by norr om Uppsala och tillverkar ost. Där bränns den gamla skolan ner och så brinner ett annat hus. Där hittas kroppen efter en ung kvinna och en hund. Mordbrand och mord. Till det kommer det sprängmedel som stulits. Vad ska det användas till?

Det ena perspektivet på samtiden är alltså möjligheten för internationell terrorism. Ett öppet och litet land som Sverige blir ett mål för den terrororganisation, som vill ha loss sina ledare, hemvändare som polisen tagit och därför kidnappat UD-mannen Jonas Berg, anförvant till Homan och gammal bekant för den som följt Homans äventyr under åren. Förövarna hotar också med att utlösa en kärnvapenladdning, som utplånar halva Stockholm. Mårtensson får också med den svarta ekonomin och i allt detta rör sig Homan, som överraskande nog rekryterats som någon form av livvakt för en finansman. Med så mycken dramatik i årets Homandeckare är receptet på tonfisksås till pastan inte särskilt spännande…

Det andra perspektivet handlar om hatet mot migranter och beskrivningen av miljöer där människor uppfattar att de hamnat utanför. Landsbygden bortom Uppsala och mot Östhammar till är landsbygd i ordet alla negativa betydelser. Det är hit pojkar från Afghanistan skickats till boende. Och det är här hatet odlas. ”Hatet krossar både den som hatar och den som blir ratad, hånad och avskydd.” Kjell Eriksson låter Ann Lindell lösa dramat och öppnar för en fortsatt insats av henne. Byn försöker resa sig efter allt vad som hänt och det kanske kan lyckas. Likväl dröjer sig känslan av meningslöshet kvar. Är det också en samhällsberättelse när det talas om den socialdemokrati som var och som både polisen och den framgångsrike entreprenören fått med sig hemifrån? Och vad handlar det främlingskap, som skildras på många olika sätt i boken, egentligen om?

Läser vi Mårtenson ser vi hotet avvärjt. Läser vi Eriksson gäller det förhållandet inte hatet.

Bok

Den skrattande hazaren

Kjell Eriksson

(Ordfront)

Visa mer...

Bok

Dödligt hot

Jan Mårtenson

(Wahlström & Widstrand)

Visa mer...