Insändare

Klövdjur, flockdjur och Ölandsturister

Insändare Artikeln publicerades
Har Ölands alvarmarker klarat trycket av tiotusentals klövar i alla år så tål det nog även turisternas trampande.
Foto: Bertil Ericson/TT
Har Ölands alvarmarker klarat trycket av tiotusentals klövar i alla år så tål det nog även turisternas trampande.

För att travestera Tage Erlanders historia om den skjutglade prästen i Värmland berättad i Hylands hörna 1962 är det bara att som Ölandsturist huka sig var bäst man kan, ty nu verkar Pia Schröder åter ladda om.

Detta gör hon med en matematisk formel där logiken likt morgondaggen från hustaken dunstar av till ingen nytta.

Om vi nu, som Schröder lovar, väger 70 kg per person (vore en gudagåva) så blir avtrycket per fot endast 35 kilo. De flesta av dessa 35 kilon traskade garanterat inte ut på Alvaret där jag själv i påskas vistades och då mötte mindre än en handfull naturvandrare. Övriga nötte golvet på Köpsta’n i Färjestaden och gatstenen i Borgholm. Ty vi liksom flertalet andra arter är flockdjur.

De olika alvaren på Öland klarar galant de naturintresserade turister som söker sig hit, inte minst då vi på ön, enligt statistik, har cirka sextiotretusen (63.000) nötkreatur i våra två kommuner. Flertalet av dessa, tillsammans med hästar, får, getter, lamor och kameler ser till att alvaren inte växer igen. Det betalas ut, om byråkratin funkar, betesstöd för denna välgärning.

Liksom Schröder så önsketänker jag lite om dessa nötkreaturs vikt och gissar på lite över 500 kg i snitt. Detta ger då cirka 75–78 kilo per klöv. Klarar alvaren, och de har i mannaminne klarat av betesdjurens flerfaldiga klövtryck, mot människans dito fot, så verkar det inte vara någon ko på isen för den öländska naturen.

Per-Ola T Nilsson

Hemmaturist med klövtryck om 42,7 kg