Kultur

Vin och människor i Frankrike och Sydafrika

Kultur Artikeln publicerades

När erkända vinkännare skriver bok om vinproduktion i södra Frankrike finns det skäl att läsa och fascineras av deras kunnande som nu blir lättillgänglig för den som inte riktigt nöjer sig med att bara dricka rödtjut utan har lite större krav på vad som ska rinna nerför strupen. Och lite större krav på att hjärnan ska förstå sammanhanget.

Det mest fascinerande i boken kanske inte handlar så mycket om druvsorter och jordmåner utan om människor, som är hängiva uppgiften att skapa goda viner. Här möter entusiaster, som skaffat sig en liten vingård för att göra just detta. Profilerade vinmakare på rätt små vingårdar finns det verkligen i södra Frankrike och det är ett nöje att besöka och provsmaka men också (om man har bilen med) lasta in viner, som vännerna aldrig annars fått smaka lättdruckna viner med elegans och syra – eller viner som smakar garvat läder. Allt har man bestått sig, det ska erkännas.

Få böcker har fått mig att längta till södra Frankrike som denna. Men i år blir det inte. Det behöver det inte bli heller. Jag har boken att läsa om, fördjupa mig i och stimuleras av. Men omslagsbilden från den medeltida staden Carcasonne föder längtan och när jag passerat Carcasonne vet jag, att stanna för provsmakning i Limoux… Cremant de Limoux! till exempel.

Ett helt annat slags vinbok är boken Sydafrikanskt vin – men ett måste för den som skaffat sig vin från Robertson’s Winery och vem kan inte tänkas ha en box hemma till sommarens grillkvällar? Här är det inte buteljerna som skärskådas utan de säsongsanställda lantarbetarnas villkor. När jag läser boken stiger Gunnar Sträng fram. Han blev förvisso finansminister med hus i Gamla Stan, men han visste hur statarna hade det och han stod fram i kampen för dem.

Emil Boss går i Strängs fotspår med sin reportagebok. Den är bedövande vacker med sitt bildval och just därför så slagkraftig. Allt mynnar ut i utmaningen till oss, som gärna dricker sydafrikanska viner, att stå upp för en rättvis handel. Och det blir inte bara tomma ord utan en bruksanvisning till vad vi kan göra. I Sydafrika sysselsätter vinindustrin 250 000 människor och 60 000 av dem är lant- och fabriksarbetare.

Nästa gång jag njuter ett glas vin från Sydafrika, ska jag säga något vackert om dessa arbetare, men också något sant om deras arbetsvillkor. Konsumentmakt är också makt. Men när bulkvinerna kommer till Simrishamn och paketeras där under namn som Umbali eller Zumbali, hur kan jag då stå solidarisk med lantarbetarna i Sydafrika? Då hamnar ju vinsten hos ägarna i Sverige, inte hos lantarbetarna i Sydafrika. Bra att jag fick veta i alla fall! Men vetskapen blir ett tyst krav att hantera.

Nu har jag anmält två böcker om vin. Båda är läsvärda, båda ger kunskap. Vinglädje behöver också vara bokglädje. Annars blir det bara tarvligt. Vin är kultur och kultur är också bokläsande. Skål!

Bok

Langeudoc-Roussillon – Södra Frankrikes viner

Britt och Per Karlsson, Bengt Rydén

(Carlssons)

Visa mer...

Bok

Sydafrikanskt vin – en annorlunda vinbok

Emil Boss

(Federativs förlag)

Visa mer...