Debatt

Akut nödläge för vår planet

Debatt Artikeln publicerades
Klimatförändringarna är i full gång och påverkar alla de 17 globala utvecklingsmål FN satt upp.
Foto: NASA
Klimatförändringarna är i full gång och påverkar alla de 17 globala utvecklingsmål FN satt upp.

FN:s klimatpanel IPCC publicerade nyligen specialrapporten Climate Change and Land. Den visar vilket akut nödläge Jorden befinner sig vad det gäller klimatförändringarna.

Förra hösten publicerade IPPC en rapport som belyser de stora skillnaderna som uppstår om temperaturökningen blir 1,5 grader jämfört med 2 grader. I våras publicerade FN-organet IPBES en skrämmande rapport om utarmningen av den biologiska mångfalden. Dessa rapporter visar att alla FN:s 17 globala utvecklingsmål påverkas av klimatförändringarna.

Några bakgrundsfakta i rapporten och en tidigare rapport från FAO om markanvändning

En vanlig indikator på klimatförändringarna är halten koldioxid – CO2 – i atmosfären (för närvarande cirka 410 ppm). Det är naturligt eftersom kopplingen till temperaturen beror på bland annat denna växthusgas. En annan viktig faktor som belyses i dessa rapporter är innehållet av kol i marken. Det finns ungefär dubbelt så mycket kol i marken som i atmosfären. Balansen i kolcykeln är därför avgörande för om vi ska nå målen i Parisavtalet. Jordbruket, skogsbruket och annan markanvändning svarar för cirka 23 procent av utsläppen av växthusgaser (CO2, metan och kväveoxider). Samtidigt absorberar växterna på land cirka en tredjedel av utsläppen av CO2 från fossila bränslen.

Behoven av livsmedel beräknas öka med 60 procent mellan 2006 och 2050 med nuvarande trender beträffande befolkningsökning och konsumtionsmönster. Samtidigt eroderar 24 miljarder ton matjord bort årligen vilket är mycket mer än vad som nyproduceras. Om erosionen fortsätter som nu beräknas skördarna minska med 10 procent till 2050. Markerna som utsättes för torka och risk för ökenspridning har ökar med 1 procent årligen mellan 1961 och 2013. Antalet människor som lever i områden med risk för ökenspridning uppgår till cirka 500 miljoner.

Mellan 25 och 30 procent av livsmedlen som produceras förstörs av olika anledningar och kommer aldrig till nytta. Ungefär 2 miljarder människor är nu överviktiga eller feta. Samtidigt är cirka 820 miljoner människor undernärda.

Några konsekvenser av klimatförändringarna. Stora skillnader gäller om temperaturförändringarna stannar vid 1,5 eller vid 2 graders uppvärmning. Det gäller till exempel för uttorkning och vattenbrist, jorderosion, vegetationsförluster, utrotning av djur, upptining av permafrosten, minskning av skördar i tropiska områden och instabilitet med matförsörjning med kraftiga skillnader i utbud och pris på mat. Likaså ökar risken för ihållande torka, skogsbränder, stormar, havsnivåhöjningar och skyfall vilket leder till osäkra betingelser för odling och andra betingelser för miljontals människor.

Olika möjligheter till lösningar. I rapporten betonas vikten av att hitta hållbara socioekonomiska lösningar och beteendeförändringar för att mildra klimatförändringarna. Befolkningsutvecklingen är en faktor liksom de enorma inkomstskillnaderna vilka måste minskas. Effektiv markanvändning och vattenhushållning, mindre resurskrävande konsumtion av livsmedel med små utsläpp av växthusgaser, mindre matförluster, fri handel och mer miljövänliga teknologier och livsstilar lyftes fram. Den nuvarande konsumtionen av kött i rika länder och bland rikare människor i andra länder är inte hållbar globalt och måste minska. Inlagringen av kol i marken måste öka. Skogsskövlingen måste upphöra och ersättas av nyplantering och återplantering av skog

I rapporten förknippas hållbar markanvändning inom jordbruket med t.ex. skogsjordbruk, varierade sädesslag och djurhållning, optimalt växelbruk, ekologisk odling, integrerad skadedjursbekämpning, biologisk mångfald, skydd av pollinatörer, regnvattenhushållning och anpassade jordbrukssystem. Hållbart skogsbruk förknippas med biologisk mångfald, bibehållen kapacitet för tillväxt och föryngring, säkerställande av relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och som inte skadar andra ekosystem. Frågan är om det svenska jord- och skogsbruket lever upp till dessa kriterier?

Användningen av bioenergi har både för- och nackdelar. Skogsskövlingen beror delvis på felaktig användning av bioenergi. Utbyggnaden av förnyelsebara energikällor bör stimuleras bland annat för att minska användningen av bioenergi.

Bemötande av två debattinlägg. I Östra Småland/Nyheterna redogör regionordföranden för LRF i Region Sydost Håkan Lundgren hur det svenska jord- och skogsbruket arbetar för att minska klimatförändringarna. Mitt intryck är att LRF tar fasta på det industriella jord- och skogsbruket i första hand. Det innebär långt driven specialisering med monokulturer, stordrift och mekanisering.

Mycket talar för att denna struktur inte är hållbar när klimatförändringarna blir allt större. För att få större motståndskraft och kolinlagring i marken borde ökade satsningar göras på plöjningsfritt jordbruk, perenna växter, mera baljväxter, biokol i marken, fånggrödor mm. Skogsbruket med stora kalhyggen, markberedningar och plantering av främst gran släpper ut stora mängder CO2, ökar risken för skogsbränder och risken för angrepp av skadeinsekter och sjukdomar på träden. Likaså ökar risken för stormskador. Här borde hållbara metoder som till exempel Lybecksmodellen prövas. Jordbruket och skogsbruket borde även vara föregångare med biodrivmedel till de egna maskinerna och fordonen. Likaså borde den egna produktionen av vind- och solenergi stimuleras på gårdarna.

Lundgren berör inte EU:s jordbrukspolitik men den har stor betydelse för lantbruket och är högaktuell eftersom förslag nu finns om politiken efter 2020. Där föreslås bland annat att gårdsstödet blir kvar och därmed i första hand ett gynnande av det storskaliga industrijordbruket. Det ligger knappast i linje med IPCC:s rapport. Hur ställer LRF sig till detta förslag?

I ett annat debattinlägg i Östra Småland/Nyheterna redovisar Pierre Edström arbetet med klimatfrågor i Region Kalmar län. Det är positivt att dessa frågor förs ut till diskussion till en bred allmänhet. Även här måste de nya rapporterna från IPPC vägas in och beaktas i arbetet. Frågan är t.ex. hur regionen arbetar för beteendeförändringar gällande mindre köttkonsumtion, andra frågor om livsstil som berör folkhälsan, minskat flyg, mindre förmögenhets- och inkomstklyftor, cirkulär ekonomi mm?

Lars-Erik Andervad