Debatt

”Avgift och utdelning” för att rädda klimatet

Debatt Artikeln publicerades
Prisstegringarna på fossila bränslen ledde till våldsamma protester i Frankrike. President Macron begick flera misstag, men det finns sätt att undvika dem och föra den kraftfullare miljöpolitik som krävs för att försöka rädda klimatet.
Foto: Laurent Cipriani/TT
Prisstegringarna på fossila bränslen ledde till våldsamma protester i Frankrike. President Macron begick flera misstag, men det finns sätt att undvika dem och föra den kraftfullare miljöpolitik som krävs för att försöka rädda klimatet.

Hur ska allmänheten acceptera nödvändiga prisstegringar på fossila bränslen? Kommer Kanadas nya klimatlag bli en modell för resten av världen, när klimatet ska räddas?

När president Macron höjde priserna på bensin och diesel i Frankrike blev resultatet stora samhällsskadliga upplopp av ”de gula västarna”. Anledningen var att avgiftshöjningen upplevdes som mycket orättvis, då den drabbade den fattigare delen av befolkningen mycket hårdare än de rika. Macron eldade dessutom på med att sänka förmögenhetsskatten. Kunde han gjort på något annat sätt?

Federala regeringen i Kanada införde 1 januari, som första land i världen en stigande avgift på koldioxidutsläpp, men samtidigt en återbetalning av den insamlade avgiften, jämnt fördelad till hela befolkningen. Effekten blir alltså att de som orsakar stora klimatskador får större kostnader, medan de som lever klimatsmart faktiskt kan bli nettovinnare och få mer pengar i sina plånböcker. I delstaten British Columbia har man testat modellen sedan 2008 och sett att den uppfattas som rättvis. Den har också fått avsedd effekt, då CO2-utsläppen har minskat med 15–17 procent, utan att arbetstillfällena minskat, eller att ekonomin tagit skada.

Modellen med avgift och utdelning på koldioxidutsläpp har i Kanada arbetats fram tillsammans med den kanadensiska delen av CCL – Citizens’ Climate Lobby – som är en världsomspännande klimatorganisation. Den svenska delen av CCL heter Klimatsvaret.

Kan Kanada nu bli den nation som kommer att leda klimatomställningen i världen? Kommer övriga länder följa i Kanadas spår, så att CO2-utsläppen kan minska globalt?

Wall Street Journal publicerade nyligen ett upprop av 27 ekonomipristagare, före detta chefer för Federal Reserve (USA:s riksbank) en del tidigare finansministrar och utrikesministrar, och nästan alla tidigare ekonomiska rådgivare till republikanska och demokratiska presidenter. Man hoppas att skrivelsen skall leda till en ”vändpunkt i amerikansk klimatpolitik” (enligt förra centralbankschefen Janet Yellen i DN den 24 januari). Man rekommenderar en successivt ökande skatt på koldioxidutsläpp för att nå utsläppsmålen. Även där tänker man sig att pengarna som skatten inbringar får gå tillbaka till den amerikanska befolkningen, i lika delar till var och en. Förslaget är utarbetat av den republikanska organisationen Climate Leadership Council.

Enligt John Hassler, professor i nationalekonomi, råder det ” fullständig enighet bland dagens ekonomiforskare att en utsläppsskatt behövs”. Att varje land diskuterar hur man kan införa klimatskatter som uppfattas som aptitliga är jätteviktigt, enligt John Hasslers utsago i DN den 24 januari.

Målet för Klimatsvaret i Sverige är att införa ”Avgift och utdelning”, en blocköverskridande klimatöverenskommelse enligt liknande modell som Kanada nu har. Den globala uppvärmningen måste stoppas, och det är viktigt att de obekväma åtgärder som är nödvändiga blir begripliga och uppfattas som rättvisa.

Vad väntar vi på? För att rädda ett hanterligt klimat åt kommande generationer behövs betydligt kraftfullare politik än den nuvarande, och att formulera den borde nu vara den viktigaste uppgiften för vår nya regering.

Susanne Ramel och Lars Almström, Klimatsvaret – CCL Sverige