Debatt

Det tar tid att återställa det svenska försvaret

Debatt Artikeln publicerades
Att komma tillrätta med felgreppen i de gångna årens försvars politik låter sig inte göras över en natt. Det hade dock varit bättre om pengarna tagits från en bibehållen värnskatt, kombinerad med fastighetsskatt, i stället för den nya bankskatten.
Foto: Tomas Oneborg/TT
Att komma tillrätta med felgreppen i de gångna årens försvars politik låter sig inte göras över en natt. Det hade dock varit bättre om pengarna tagits från en bibehållen värnskatt, kombinerad med fastighetsskatt, i stället för den nya bankskatten.

Den politiskt breda uppgörelsen om de höjda anslagen till försvaret är bra. Satsningarna behövs.

Även om de kommer att betalas av en bankskatt och inte – mera rimligt – av en bibehållen värnskatt i kombination med en ny fastighetsskatt. Det senare alternativet hade bidragit bättre till att minska ojämlikheten i Sverige.

Att tillskottet av pengar till försvaret som nu beslutats innebär rejäla förbättringar är tveklöst. Men det betyder dock inte att försvaret nu blivit bra. Återuppbyggnaden tar tid och börjar också från en extremt låg nivå.

Till skillnad från till exempel Finland monterade Sverige efter att Sovjetunionen kollapsat och Berlinmurens fall ner vårt då lite slitna men ändå väl utvecklade försvar. Under slutet av 90-talet och kring år 2000 svepte en omfattande nedläggning av regementen och militära förband fram över landet. Det gamla invasionsförsvaret som skulle skydda Sverige stöptes om till ett så kallat insatsförsvar med inriktningen att vid internationella kriser ute i världen. Stora mängder militär utrustning som köpts in för att klara försvaret av Sverige vid en invasion såldes ut eller skrotades. Också stora delar av civilförsvaret bantades bort.

Efter att hela värnplikten blev lagd på is 2010 stod landet i stort sett militärt helt avlövat. Försvarsledningen konstaterade 2013 att den insatsstyrka som då fanns kvar var tillräcklig för att klara ett begränsat anfall mot Sverige under en vecka.

I takt med att säkerhetsläget runt Östersjön och Nordkalotten försämrades och spänningarna i området ökade med installation av nya kärnvapenbärande vapensystem i Kaliningradområdet, nya ryska styrkor utmed baltiska och finska gränsen samt ökad aktivitet och övningar i Östersjön från den ryska marinen och flygvapnet blev det klart att det svenska försvaret inte räckte till.

Satsningen att bygga upp ett försvar med enbart professionella soldater höll inte. Personalbrist och svikande intresse för ett arbete inom krigsmakten tunnade ut vårt försvar. 2018 återaktiverades värnplikten och de första rekryterna ryckte in till den då kraftigt avlövade försvar.

Med den stegvisa ökningen av anslagen till försvaret från dagens 54 miljarder till 84 miljarder kronor år 2025 blir det möjligt att genom en väl planerad upprustning påtagligt öka försvarets krigsduglighet och förmåga att möta en kvalificerad motståndare. Det första som behöver rustas är markstridskrafterna där behovet av modernt materiel i form av fordon, kommunikationsutrustning, utrustning för strid i mörker, nya pansarvärnsvapen och ny ammunition till stridsvagnar och granatkastare ligger högt upp på listan. Det gör även satsningar på för soldaten modern personlig utrustning.

Samtidigt måste såväl marinen som flyget moderniseras ytterligare och civilförsvaret rustas upp igen. Sverige måste också stärka sin underrättelseverksamhet och bygga upp förmågan att möta ett modernt både försåtligt lågintensivt som mera ett öppet cyberkrig.

Med de planer som nu ligger klart kommer Sverige att efterhand stärka sin försvarsförmåga. Redan nu finns fyra nya regementen planerade och vår stridskraft ska öka från dagens omkring 60 000 till 90 000 man. Samtidigt utgör satsningarna på totalförsvaret, där inte bara krigsmakten utan också hela det civila samhället finns med, en bärande del. Industrins förmåga att fortsätta fungera, leveranser av vatten och livsmedel, spridandet av korrekt information till allmänheten och folkets vilja att aldrig börja samarbeta med en ockupationsmakt är alla viktiga länkar för att stärka försvarsförmågan och öka värdet av de långsiktiga satsningar som nu görs på återuppbyggandet av vårt militära och civila försvar i en allt osäkrare värld.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m m

Jaan Ungerson, omvärldsanalytiker