Debatt

Högt pris att betala för ökad ojämlikhet

Debatt

Med den snabbt stigande svenska ojämlikheten där gapet mellan resursstarka och resurssvaga för allt från inkomster, levnadsstandard, boende, hälsa och utbildning vidgas börjar också de som länge betraktades som en trygg medelklass att drabbas.

Medan skattesänkningarna i första hand gynnat de mest högavlönade och kapitalstarka – som kan köpa sina tjänster – har den gemensamma sektorns brist på resurser börjat påverka livet för vanliga löntagare.

I ett jämlikt samhälle där skillnaderna i inkomst och förmögenhet bryggas över av ett utjämnande skattesystem och där en väl utvecklad gemensam sektor ger både skydd och möjlighet att växa och utvecklas minskar segregation, rädsla och utsatthet. Men utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Allt fler kan i sin vardag se hur skillnaden i inkomst och levnadsstandard mellan högavlönade eller redan förmögna och den övriga delen av befolkningen ökar. Otryggheten för såväl låg- som medelavlönade, för timanställda daglönare och den växande skaran ungdomar med osäkra arbeten växer. Även medelklassens familjer kan se hur tryggheten urholkats och hur inkomsterna inte längre räcker för att hålla levnadsstandarden uppe. De ser också hur deras ungdomar riskerar att växa upp till en generation som får upptäcka att deras möjlighet att skapa sig ett bättre liv än sina föräldrar minskat.

Rapporter från såväl OECD som IMF visar att stigande ojämlikhet också bromsar den ekonomiska tillväxten. Medan det i de mest välbärgade delarna av Sverige finns tillgång till bra skolor och goda möjligheter att investera i såväl sin hälsa som utbildning brottas de mest utsatta delarna ofta med problem och brist på resurser. Ojämlikheten muras fast. De möjligheter som en bra skolgång och utbildning skulle kunna ge förtvinar. De många som hade kunnat bli till del av en välutbildad arbetskraft som positivt bidrar till den ekonomiska tillväxten får aldrig chansen. Enligt beräkningar från OECD har den ökade ojämlikheten sedan 1990 minskat den svenska potentialen för ekonomisk tillväxt med sju procent.

För svensk socialdemokrati måste satsningar på att målmedvetet minska klyftorna och driva tillbaks ojämlikheten åter bli politiskt prioriterat. Med de nu växande skillnaderna – ökar ytterligare något med värnskattens borttagande (visar finansdepartementets egen analys) – stiger spänningarna i samhället. En allt större del av befolkningen tappar tilliten till politiken och känner sig utestängda från all makt och möjlighet att påverka – en miljö där kampanjstarka högerpopulister snabbt kan vinna mark. När makten på så sätt förskjuts till en i grunden välbärgad höger ökar risken för en ännu snabbare ökning av ojämlikheten. De som då stakar ut framtiden kommer att påverka politiken så att det främjar deras egna intressen där ännu lägre skatter och en minimal omfördelning av landets samlade resurser driver på och befäster ojämlikheten och fördjupar skillnaderna. Om den utvecklingen tillåts fortsätta kommer slutligen vår demokrati att hamna i fara. Det borde vara tillräckligt skäl för Socialdemokraterna att med kraft visa att man verkligen vill och kan värna den omfördelande välfärdsstaten. Och för en socialdemokratiskt ledd regering att agera för att så också sker med start redan i kommande statsbudgetar.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli

Jaan Ungerson, omvärldsanalytiker

Fotnot: Värnskattens borttagande (6,12 miljarder kr) ger de mest välmående 345 000 personer med månadsinkomster på 58 000 kronor eller mer nästan 18 000 kronor i årlig skattesänkning. 73 procent av dem som får del av detta är män och 27 procent kvinnor.