Debatt

Hur länge ska vi behöva ha tålamod?

Debatt Artikeln publicerades

Replik till Carl-Henrik Sölvinger (L), som "ber om tålamod för att utredningar och ny lagstiftning ska komma på plats".

Att se LSS-lagens förfall i svensk välfärdspolitik har varit skrämmande.

Att få ta del av att människor är uppgivna och tappat sin framtidstro är skrämmande.

Att vi har en brutal människosyn i samhället är skrämmande.

Att vi föraktar svaghet är skrämmande.

Med facit i hand trodde jag att år 2019 skulle samhällets människosyn bygga på att se alla som kommunmedborgare utan särlagstiftning. Så naiv jag har varit.

I dag är vi tillbaka på ruta ett när vi pratar om utsatta grupper som isolerade företeelser. Så på det viset har välfärdspolitiken totalt misslyckas med att integrera, öka tillgängligheten med mera. Sverige behöver en generell välfärdspolitik som bygger på att alla är med. Då kommer vi bort från tänket med ”utsatta grupper”. För att få vara en del av samhället behöver det finnas lagstiftning som bygger på en framtidstro. En lag som LSS var tänkt som. Det har tagit tio år att nedmontera lagen med hjälp av juridiken. Ska vi ha tålamod i tio år att bygga upp ett värdigt samhälle igen?

Jag hoppas och tror att många politiker har insett denna skam i vår välfärdspolitik och har satt dessa frågor högt upp på agendan. Ska vi ge människor en framtidstro i Sverige måste det finnas individuellt utformade verktyg som passar så väl en höger som en vänsterhänt människa. Olikheter är möjligheter.

Yvonne Malmgren, före detta handläggare för LSS och generella handikappfrågor