Debatt

Hur ska vi ta ansvar för framtidens livsvillkor?

Debatt ,
Ökad tillväxt och ökad energikonsumtion har gått hand i hand sedan industrialiseringen satte fart, något som kommit att hota de framtida livsvillkoren på jorden. Har dagens tro på evig ekonomisk tillväxt blivit vad tron på Gud var för 500 år sedan?
Foto:Fredrik Sandberg/TT
Ökad tillväxt och ökad energikonsumtion har gått hand i hand sedan industrialiseringen satte fart, något som kommit att hota de framtida livsvillkoren på jorden. Har dagens tro på evig ekonomisk tillväxt blivit vad tron på Gud var för 500 år sedan?

Frågorna kring klimat, miljö, ändliga resurser och ett långsiktigt hållbart sätt att leva blir allt mer aktuella och svåra att fjärma sig ifrån. Vi lever idag i en global kultur som drivs av fossilt lagrad solenergi som bildats under miljontals år i jordens geologiska urtid, långt före människans inträde på scenen. Det gäller kol, olja och naturgas.

Vår förbrukning av denna fossila solenergi är motorn i de koldioxidutsläpp som långsamt gör jorden varmare, smälter glaciärer samt höjer och försurar havet. Det innebär en drastisk förändring av betingelserna för vår odling och matförsörjning. Trots att den fossila energin är i högsta grad en ändlig resurs kommer vi inte kunna använda mer än en tredjedel av dagens kända reserver om klimatmålet på 2 grader ska hållas. Vi är idag globalt sett beroende av fossil energi, då cirka 80 procent av vårt globala energibehov produceras av kol, olja eller naturgas. Endast en mindre del är kärnkraft eller förnyelsebara energi.

Om vi använder den fossilt lagrade solenergin ” to the bitter end” pekar samstämmig forskning mot att vi kommer att drabbas svårhanterliga klimatproblem. Vilket sannolikt kommer det att leda till stora folkomflyttningar och svåra konflikter i sökandet efter mat och uppehälle.

Om vi samtidigt ställs inför snabbt ökande energipriser och akut energibrist är risken stor att vår extremt transportberoende och högteknologiska globala industrikultur, som vi känner den, kommer att kollapsa. Om våra sämsta sidor som människor då går i dagen hos en tillräckligt stor minoritet - det räcker gissningsvis med 10 procent - i den hårdnande konkurrensen om mat och resurser så kan det finnas ett antal mycket mörka globala århundraden runt hörnet.

Är det möjligt att ersätta den fossilt lagrade solenergin med annan energi? Hur mycket solpaneler, vindkraftverk och biobränsle behövs? Vi kommer att sannolikt att hitta nya typer av energikällor som kan ge nya tillskott. Men det är väldigt mycket fossil energi som ska ersättas. Detta gäller även om vi bara tänker oss dagens energikonsumtion. Om den fortsätter att öka som hitintills så blir det förstås än tuffare.

Sedan industrialiseringens början för lite mer än 150 år sedan har ökad tillväxt och ökad energikonsumtion gått hand i hand. Att det finns en gräns för ökningen av energikonsumtionen är uppenbart. Med en tillväxt på 2 procent om året blir det för varmt om några hundra år, hur ren och fossilfri energi det än är frågan om. Det handlar om exponentiell tillväxt. Och vad gäller för den ekonomiska tillväxten? Är tron på eviga ekonomisk tillväxt en tankefigur med samma oantastliga dignitet i vår samtid som tron på Gud var för 500 år sedan?

Det blir allt tydligare att vi behöver ompröva vårt sätt att tänka, leva och konsumera om alla människor på jorden ska ha något sånär anständiga och rimliga livsvillkor om 100 år och 500 år. Frågan är hur?

En sak är säker, vi kommer att behöva gå i närkamp med frågan om vad vi behöver för att leva ett gott liv. Kommer förnöjsamhet och anspråkslöshet att vara basala överlevnadsdygder om 100 år?

Att vi till detta människoskapade scenario också lever med en kosmisk utsatthet kan vara bra att hålla i minnet. Det stämmer till stor ödmjukhet inför det ömtåliga lilla klot vi lever på. Jorden har genom sin historia drabbats av ett antal kosmiska katastrofer, några gigantiska. Och även om vårt kosmiska närområde blivit lugnare finns det inga garantier inför framtiden. Det kan gå åt pipan även om vi lyckas skärpa oss. Men det skulle vara tragiskt om vi, utan kosmiska katastrofer, genom vår kortsiktighet och blindhet underminerar förutsättningarna för den form av medvetande, förundran och självreflektion som mänskligt liv och den mänskliga civilisationen utgör.

Det finns en sekulär, humanistisk moralisk devis som säger att alla handlingar är okej så länge de inte skadar andra. Det blir allt tydligare att den behöver kompletteras med devisen: alla sätt att leva är okej så länge det inte överbelastar det globala livsutrymme vi har att dela på.

Humanisterna Kalmar har inga svar. Däremot så vill vi bidra till hålla dessa viktiga framtidsfrågor i luften.

Fredrik Ahlgren

Carl Gustaf Olofsson

Humanisterna Kalmar