Debatt

Ingen brist på kunskap och fakta om klimatet

Debatt Artikeln publicerades
Vindkraftverk framför kolkraftverk i tyska Jackerath. Energislagens olika miljöpåverkan är uppenbar. Det finns massor av fakta om vad människans verksamhet betyder för klimatet – för den som vill veta.
Foto: Martin Meissner/TT
Vindkraftverk framför kolkraftverk i tyska Jackerath. Energislagens olika miljöpåverkan är uppenbar. Det finns massor av fakta om vad människans verksamhet betyder för klimatet – för den som vill veta.

I en insändare ifrågasätter Dag Sandahl trovärdigheten i rapporterna om klimatförändringarna och om människan orsakar dessa förändringar.

Han hävdar bland annat att IPPC:s sammanfattning 2018-10-06 för politiker innehåller felaktiga grafiska beskrivningar. I artikeln lämnas inga referenser till detta påstående och det har därför ingen relevans så länge han inte hänvisar till några källor för påståendet vilket ju Sandahl generellt efterlyser. I själva verket baseras IPCC:s rapport på 40000 synpunkter och 6000 vetenskapliga artiklar från hela världen. Det torde vara svårt att hitta något naturvetenskapligt område med denna svårighetsgrad där vetenskapen är mer enig.

Sandahl efterlyser även referenser till den nyligen publicerade rekommendationen att köttätandet ej bör överstiga 14 gram rött kött per dag vid en jämn fördelning på mänskligheten om vi ska få en hållbar värld. Denna rapport – Food Planet Health – utgör en sammanställning av 37 forskare från 16 länder. Studien ingår i en serie rapporter om hälsa och hållbar konsumtion från den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Sandahl verkar även påskina att vi ur kristen synvinkel inte behöver oroa oss över att vi snabbt förstör jordens resurser och förbrukar dess ändliga tillgångar. Jag vill här hänvisa till den encyklika påven Franciskus gav ut 2015 – Laudato Sí – On care for our common home. Där är påven helt klar över att vi lever i en ny tidsålder – antropocen – och att människan måste bli en planetskötare, som inte förstör jorden. Samma inställning har även Kyrkornas Världsråd liksom de islamiska församlingarna i Islamic Declaration om Global Climate Change. De stora religionerna är således ense om att vår nuvarande konsumtion samt fördelning och förbrukning inte är hållbar om mänskligheten ska ha någon framtid.

Sandahl efterlyser även referenser gällande avsmältningen av isarna på Antarktis. Det organ som troligen har mest kunskap om detta är NASA eftersom de har satelliter, som mäter tjockleken på isarna. I den nu publicerade rapporten visar NASA att isen smälter oroväckande fort även i Östra Antarktis vilket man tidigare inte observerat. Samma förhållande gäller för isarna i Arktis. Glaciärerna smälter nu allt snabbare i hela världen. I Sverige har nordtoppen på Kebnekaise nu blivit vårt högsta berg och glaciären på Sylarna har kollapsat. Risken är därför uppenbar att vi närmar oss brytpunkter där klimatet skenar iväg utom all kontroll.

Sandahl efterlyser även forskning om hur vi ska hindra fortsatta klimatförändringar. I första hand utgör IPPC:s rapporter ett bra underlag. Jag vill även hänvisa till rapporten Three years to safeguard our climate från Stockholm Resilience Centre och Romklubbens nyligen publicerade rapport The Climate Emergency Plan. Även FN:s panel om biodiversitet och ekosystemtjänster IPBES och Internationella Energirådet IEA ger ut rapporter med prognoser om framtida utveckling. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har gett ut många rapporter, som berör klimatförändringarna. I övrigt finns hundratals populärvetenskapliga böcker, som handlar om klimatförändringarna.

Sandahls insändare är ett exempel på den faktaresistens klimatförnekarna rör sig med. I dessa tider med falska nyheter parat med förnekelse av fakta, främlingsfientlighet, nationalism och populism utgör detta tänkande en fara för demokratin och människans framtid. Problemet är inte att vi saknar kunskap eller tekniska möjligheter att hindra utvecklingen. Svårigheterna ligger i att få acceptans för de nödvändiga förändringar som måste ske och att därigenom få tillräckligt stöd i riksdagen. Den nu lämnade regeringsförklaringen innehåller många bra förslag för klimatet men även förslag som motverkar nödvändiga förändringar. Mycket mer måste göras om vi ska nå målsättningen om ett fossilbränslefritt samhälle 2045. Ska det lyckas måste hela samhället ställas om vilket skulle kunna ske med förbättringar för flertalet medborgare.

Lars-Erik Andervad