Debatt

Kalmar län måste få ett regemente igen

Debatt Artikeln publicerades
Överste Fritz Crona (1924–1992) var Kalmar flygflottiljs siste chef. Sedan F12 avvecklades 1980 har försvarets närvaro i länet varit minimal.
Foto: Östra Småland
Överste Fritz Crona (1924–1992) var Kalmar flygflottiljs siste chef. Sedan F12 avvecklades 1980 har försvarets närvaro i länet varit minimal.

Det har nu gått hundra år sedan Kalmar regemente, I21, lämnade Hultsfred och Kalmar län för Eksjö. Sedan dess har det inte i Kalmar län funnits något arméregemente med grundutbildning av soldater.

Mellan 1939 och 1972 fanns i Kalmar en försvarsområdesstab för att leda i länet mobiliserade lokalförsvarsförband och Hemvärnet – staben var återuppsatt mellan 1990 och 1997, och mellan 1942 och 1980 återfanns Kalmar flygflottilj, F12, i länet. Idag är länet tomt på regementen, staber, militärflyg och även lokalförsvar. Kalmar län är förmodligen det län i Sverige som under längst tid varit utan permanent arménärvaro.

Emellertid motsvarar Kalmar läns militärstrategiska läge på intet sätt den svaga militära närvaron. Sådana aspekter som hamnar och flygplatsers betydelse för att till exempel kunna undsätta Gotland, eller södra Kalmar läns betydelse för att skydda det förhållandevis militärtäta Blekinge, visar att ett oförsvarat Kalmar län är en allvarlig nackdel för landets säkerhetspolitiska ambitioner och militäroperativa möjligheter. Därför har Försvarsmakten under senare år i högre grad kommit att genomföra övningar inom länet, men länet har i sig självt ingen militär kapacitet.

När nu värnplikten i ny form har återskapats så innebär det att värnpliktiga från Kalmar län antingen måste utbildas vid förband utanför länet, för uppgifter i första hand utanför länet, eller att proportionellt färre värnpliktiga kommer att uttas från vårt län. Båda alternativen är dåliga för länet på flera sätt. Samtidigt behövs ett flertal nya utbildningsplattformar för att kunna ge de ökande värnpliktskullarna en fullgod utbildning, så nya lösningar måste åstadkommas, inte helt olikt att polisutbildningen har behövt organiseras på flera platser i landet.

Den svenska statens legitimitet i ett län helt utan militär representation är förstås svagare än i län som har sådan och medborgarnas rätt till skydd mot yttre hot har under lång tid varit orimligt eftersatt här. Rätten till försvar, liksom rätten till ambulanssjukvård och polisskydd, får inte vara alltför beroende av var i Sverige man bor. Möjligheterna för länets ungdom att få genomföra sin militärtjänst i sin hembygd saknas, något som visat sig vara betydelsefullt för försvarsviljan. För invånare, kommuner och myndigheter är det långt till militär hjälp vid kriser – något som visat sig vara viktigt både här i länet och i andra delar av Sverige.

Medborgarnas möjligheter att på frivillig väg något upphjälpa situationen är kraftigt begränsad. Det saknas helt en fungerande militär infrastruktur i länet. Det finns till exempel inte en enda skjutbana inom länet som är godkänd för militär skjututbildning, till stort besvär för Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Ett flertal frivilligorganisationer har också, bland annat som en följd härav, lagt ner sin verksamhet och finns inte längre representerade i länet. En tidigare livaktig ungdomsverksamhet, som förberedde länets ungdomar för militärtjänst, har krympt till en enda avdelning från att tidigare varit spridd i länet på sex avdelningar.

Viktigast är emellertid att Kalmar län får ett permanent försvar i den säkerhetspolitiska situation som Sverige står inför nu och framöver. Härför är det nödvändigt att Kalmar regemente återvänder till Kalmar län. Det bör vara ett regemente som i första hand rekryterar sina soldater här i länet – något som är viktigt för folkförankringen – som uppsätter moderna mekaniserade förband som kan användas över hela länets yta och det bör erhålla goda utbildningsbetingelser.

Vi föreslår att alla länets förtroendevalda politiker, engagerade medborgare och landshövdingen gemensamt samlar sig för att förmå regering och riksdag att i Kalmar län återuppsätta Kalmar regemente, P21. Regementsstaben bör placeras i Kalmar, men övningsfält med värnpliktsutbildning bör anläggas utanför tätorten för att möjliggöra rationell och ändamålsenlig utbildning med modern mekaniserad materiel.

För Kalmar läns Försvarsutbildningsförbund

Patric Lindgren, förbundsstyrelseordförande