Debatt

Kyrkohandboken gör gammal präst uppbragt

Debatt Artikeln publicerades
Lanseringen av den nya och omstridda kyrkohandboken väcker starka känslor.
Foto: Gustaf Hellsing/Ikon
Lanseringen av den nya och omstridda kyrkohandboken väcker starka känslor.

En kristen blir uppbragt när ”vanlig hederlig svensk” blir förbannad. Uppbragt är alltså vad jag är.

Jag har sett utkastet för lokala pressmeddelanden inför Pingstdagen, då en ny kyrkohandbok ska tas i bruk. Allt är färdigskrivet. Kyrkoherdarna behöver bara skriva in sina egna namn så är allt klart och kyrkoherdars entusiasm offentligt redovisad. Någon kommunikatör har alltså suttit i Uppsala och skrivit ihop vad läsekretsen bör få veta. Detta ska föras fram som ett lokalt budskap. Det är fejk. Kampanj pågår. Jag ogillar att kyrkoherdar, faktiskt hyfsat betalda, inte ska tilltros att säga något eget om den nya kyrkohandboken och vi luras av detta.

Budskapet är förstås att vi ”äntligen” får börja använda den nya boken. Rätt många har väl inte riktigt väntat på den. I gudstjänstutskottet slutade ett antal principiella omröstningar 8-7 och det avgavs, håll i er, 40 reservationer och åtta särskilda meningar. Det nämns inte. Aldrig har en så kritiserad kyrkohandbok med gudstjänstordningar antagits. Nu ska den stimulera gudstjänstlivet!

Inte heller poängteras i den ”lokala cirkulärskrivelsen” att Gud nu i en av förbönerna blivit ”vår moder”, vilket är ett påhitt utan bibliskt stöd. Bitvis är det i kyrkohandboken beklämmande usel svenska. Teologin är på väsentliga ställen en annan, en lära om nattvarden som Martin Luther på sin tid häftigt avvisade. Hela processen med att få fram kyrkohandboken har revisorerna granskat. Det blev rött och gult ljus, inget grönt på någon punkt. Vad tror ni det säger?

Efter Pingstdagen är det tänkt att allmogen ska få se bilder. Det är väl regisserat ser jag i underlaget för lokalt pressmeddelande med bilder ”bl a från när ärkebiskopen, domprosten och organisten tar emot böckerna från flickor i den medverkande flickkören” i Uppsala domkyrkan. Det ska se tillrättalagt trevligt ut. Maktsystem gillar att stoffera verkligheten så och flickor – ingen större genusmedvetenhet här inte.

När ni ser allt detta, besinna då att i utskottet var siffrorna 8–7 (ordförandens utslagsröst) i de omdebatterade partierna. Jag tror de försöker luras. Kan ni förstå att en gammal präst då blir, som det heter, uppbragt?

Dag Sandahl