Debatt

Stoppa tvångsutvisningar till kriget i Afghanistan

Tvångsutvisningar Artikeln publicerades
Aktivister demonstrerar 2018 utanför Migrationsverkets lokaler i Märsta för att försöka stoppa en väntad utvisning av ett 50-tal personer till Afghanistan.
Foto: Anders Wiklund/TT
Aktivister demonstrerar 2018 utanför Migrationsverkets lokaler i Märsta för att försöka stoppa en väntad utvisning av ett 50-tal personer till Afghanistan.

Nej, det handlar inte om fortsatt stängda gränser och effektivare tvångsutvisningar.  Det handlar inte om "vi och dom", utan om andrum för ett enat civilsamhälle, bestående av både etablerade svenskar och asylsökande, varav många har levt i vårt land i flera år.

Numera hör vi nämligen ihop, och vi har ett gemensamt ansvar för varandra. Därför fungerar inte en intensifierad polisjakt på Sveriges ensamkommande ungdomar, inlåsning i förvar och tvångsutvisning till krig. Effekten blir den motsatta, bland annat i form av psykisk ohälsa, inte bara hos de utvisningshotade utan även hos oss volontärer, det vill säga alla vi som öppnade våra hjärtan - och våra hem och privata plånböcker - 2015.

Vi har nu delat hem och ekonomi, arbete och fritidsintressen med Sveriges ensamkommande ungdomar och andra flyktingar i flera år. Det ideella arbetet har varit både trevligt och lärorikt, men det innebär också ett övermäktigt ansvar. Särskilt med tanke på att vi alltför ofta möts av motstånd istället för stöd.

Vi ansätts inte bara av hat och hot från ängsliga rasister. Det värsta är att ansvariga politiker och myndighetspersoner vägrar att ta ansvaret för sina egna beslut. Man låter tiden gå och utsätter därmed tusentals traumatiserade asylsökande ungdomar för omänskliga påfrestningar. År efter år. Många gånger kan det liknas vid ren tortyr, samtidigt som de nekas vård och behandling för psykisk ohälsa och missbruksproblematik.

Sedan faller ansvaret på oss volontärer. Det är vi som förväntas arbeta oavlönat och utan övriga resurser, med att stävja följderna. Vi agerar bland annat som amatörjurister för att sätta oss in det ena ogenomtänkta lagförslaget efter det andra, som jourhem för vilsna ungdomar som skyfflas som boskap från kommun till kommun, och som hemmapsykologer för att handskas med svårt traumatiserade - och återtraumatiserade - människors depressioner och självmord.

Det är vi volontärer som bär upp ungdomarnas värdighet och bokstavliga överlevnad, i ett av världens rikaste länder. Och det är vi som bär upp Sveriges internationella rykte som civiliserad demokrati och rättsstat. Allt medan Gränspolisens nationella chef Patrik Engström talar, till synes oberörd, om effektivare tvångsutvisningar till kriget i Afghanistan. Och medan migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) stoltserar med Migrationsverkets nya ändamålsenliga förvar, en plats där man låser in oskyldiga asylsökande under etiketten "dom", i väntan på deportation.

Men det handlar inte om "vi och dom". Det handlar om oss! Om våra familjemedlemmar. Om våra skolelever, idrottskamrater, grannar och församlingsmedlemmar. Det handlar om ytterligt sårbara svenska samhällsmedlemmar som kontinuerligt och systematiskt utsätts för en omänsklig behandling i väntan på att få börja sina liv, inte sällan med tragiskt resultat.

Den senaste tragedin, dödsfallet i Kil, visar att det räcker nu! Om målet är att tvinga ut alla Sveriges ensamkommande ungdomar med afghanskt ursprung, kommer det att ta decennier. Så växer ett oönskat skuggsamhälle fram. Men civilsamhället kan inte bära mer på sina axlar - vi behöver andrum nu!

Vi kräver därför av de ansvariga:

- Stoppa Sveriges tvångsutvisningar till kriget i Afghanistan!

- Bevilja Sveriges ensamkommande ungdomar amnesti och ett värdigt liv bland oss!

Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig Frivilligorganisationen Agape, Göteborg

Emma Rydén, Bygden bryr sig, Svärdsjö

Jessica Rydell, föreningen Drömhotellet, Kalmar och Öland

Jannike Jonasson, EKB-jouren i Karlskrona

Susann Johnsson, EKB-jouren i Ronneby

Leif Sundin, Ett Norrköping för Alla

Örjan Carlbring, nätverket #femövertolv, Östersund

Maria Thorell, nätverket Frivillig i Sandviken

Kersti Gustafsson, ordförande i föreningen Frivilliga Familjehem i Norrköping (FIN)

Maria Johansson, Volontärföreningen Goda Krafter i Alingsås

Linda Karlsson, ordförande föreningen Hitta hem, Kumla

Lizzie Karlsson, Ingen Människa är Illegal, Östersund

Janina Bengtsdotter, Kompis Falun

Sandra Söderqvist, Krisgruppen flyktingungdomar i Gävle

Pia Dauhn, Kulturföreningen Stjärnstoff, Karlskrona

Paola Lundmark, nätverket Låt dem stanna, Umeå

Bo Johansson, Mångkulturellt Centrum, Ronneby

EvaMärta Granqvist, nätverket NU ÄR DET NOG!

Kamal El Salim, ordförande Refugees Welcome Sverige

Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Karin Fridell Anter, ordförande, Stöttepelaren stödförening för ensamkommande unga

Mikael M Karlsson, förbundsordförande Tillsammansskapet

Anna Rosenkvist, Ung i Sverige - Västerbotten

Viktoria Sterner, Vi i Världen, Karlstad

Klara Patzauer, Världen i Värmland

Hans Alerstedt, föreningen Öppna ögon, Karlskrona

Anna Lindberg, ordförande Österlens stödförening för flyktingar