Debatt

Utrotningen av vilda djur sker i det tysta

Debatt Artikeln publicerades
Antalet vilda ryggradsdjur i världen – som här några elefanter i Rwanda – minskar i katastrofal takt. Men än är det inte för sent att sätta in resurser för att öka den biologiska mångfalden igen.
Foto: Finn Norgren/TT
Antalet vilda ryggradsdjur i världen – som här några elefanter i Rwanda – minskar i katastrofal takt. Men än är det inte för sent att sätta in resurser för att öka den biologiska mångfalden igen.

Världsnaturfonden WWF:s Living Planet Report visar att bestånden av vilda ryggradsdjur, det vill säga däggdjur, fiskar fåglar, groddjur och kräldjur, har minskat med i snitt 60 procent på mindre än 50 år. Trots globala avtal som ska skydda naturen ser vi en dramatisk nedgång av ryggradsdjuren i världen mellan 1970 och 2014.

I slutet av november arrangerar FN en global konferens i Egypten om biologisk mångfald. Den är ett tillfälle för WWF och andra aktörer att uppmana världens regeringar, företag och beslutsfattare att vidta brådskande åtgärder för att stoppa förlusten av natur och vilda djur globalt. Vi har kommit till en vändpunkt där ”business as usual” inte längre är ett alternativ.

Få känner till förlusten av biologisk mångfald. Utrotningen sker i det tysta. En färsk Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent angav ”rätt svar”. De allra flesta tror att minskningen av vilda djur är betydlig mindre. Klimatförändringarna är den samhällsföreteelse som man oroar sig mest för (52 procent), följt av politisk extremism (35 procent), terrorism (34 procent) och miljöförstöring (33 procent). Oro för förlusten av biologisk mångfald (11 procent) kommer långt ner på listan.

Trycket på naturresurserna ökar hela tiden. Framförallt beror det på att vi brukar allt mer mark för livsmedelsproduktion. Det har skett en intensiv utdikning av våtmarker, ängsmarker har försvunnit och ett intensivt skogsbruk har gjort om naturskogarna till ensidiga produktionsskogar. Djurens hem och mat försvinner. Illegal jakt och handel, överfisket och klimatförändringarna bidrar också till att den biologiska mångfalden minskar dramatiskt.

Biologisk mångfald är grunden för vår existens; den ger oss luften vi andas, maten vi äter och vattnet vi dricker. Den upprätthåller de ekosystem som vi behöver för att trivas och ger oss de råvaror och tjänster vi behöver. Bara pollinatörernas tjänster värderas till 120 miljarder kr per år och var tredje tugga vi äter är pollinerad av ett bi.

Faktum är att merparten av de djur vi har på jorden, sett till biomassa, är djur inom köttproduktionen. Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, giraffer, älgar till tigrar och näbbmöss, står idag för bara fyra procent av alla däggdjurs totala vikt. Resterande 96 procent utgörs av oss människor (36 procent) och vår tamboskap (60 procent).

Förlusterna av vilda djur är tydligast i tropiska regioner. Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent jämfört med 1970. Sötvattenspopulationerna (som groddjur) har minskat med hela 83 procent på 44 år.

Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer. Nu måste vi vända detta. Utan fungerande och friska ekosystem blir vi alla förlorare. Vi producerar och konsumerar idag vatten, mat och energi utan en tanke på morgondagen.

Överbelastningen av ekosystemen leder till minskade fiskbestånd, avskogning, torka, och vattenbrist – liksom artutrotning och ökad koldioxidhalt i atmosfären. Att skydda miljön är avgörande för vår ekonomiska och sociala utveckling och hela vårt välstånd.

Vi vill att den nya regeringen agerar kraftfullt för att gynna den biologiska mångfalden:

• Öka anslagen för biologisk mångfald i budgeten till 4 miljarder kronor årligen för att skydda minst 20 procent av representativa naturmiljöer på land. Och skydda minst 30 procent av de svenska havsområdena.

• Öka satsningarna på nationella övervakningsprogram så att vi får kunskap om fler artgrupper. Idag saknas kunskap om läget för viktiga artgrupper som t ex insekter.

• Öka Sveriges satsning på biologisk mångfald och uppfyll Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald (exempelvis för Aichi-målen i FNs konvention om biologisk mångfald).

Människans handlingar förändrar planeten på sätt vi inte tidigare sett, och om vi fortsätter så här kan konsekvenserna bli katastrofala. Men vi kan lösa detta. När man sätter in resurser och god naturvård så finns det möjlighet för biologisk mångfald att återhämta sig och öka igen. Tillsammans kan vi göra de åtgärder som behövs för en hållbar framtid där människor lever i harmoni med naturen.

Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF

Vicki Lee Wallgren, chef skog och arter, WWF

Torbjörn Ebenhard, ställföreträdande och biträdande föreståndare, Centrum för biologisk mångfald, SLU

Luca Berardi, Singer & Actor, Wildlife & Environmental Ambassador, Public speaker and author, WWFs unga Miljöhjälte 2018

Mattias A Klum, fotograf, filmare och WWF-ambassadör

Fakta

Living Planet Index

Living Planet Index handlar om en genomsnittlig procentuell nedgång (minskning) i de kartlagda djurbestånden mellan 1970–2014. Snittet av minskningen är 60 procent på de 16 704 populationer av 4005 arter som ingår i Living Planet Index 2018.

Visa mer...