Debatt

Vilka partier satsar på medicinsk forskning?

Debatt Artikeln publicerades
Sjukvården står inför flera utmaningar.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Sjukvården står inför flera utmaningar.

Hela 84 procent av befolkningen är oroliga för att de själva eller någon nära anhörig ska drabbas av en sjukdom som inte går att bota. Det framgår av en ny Sifo-undersökning, beställd av stiftelsen Forska!Sverige. Denna oro är sannolikt förklaringen till att vårdfrågan seglat upp som valets viktigaste.

De offentliga kostnaderna för hälso- och sjukvård fortsätter att öka och uppgick år 2016 till 402 miljarder kronor. Över 80 procent av vårdkostnaderna beräknas vara relaterade till kroniska sjukdomar, som främst drabbar äldre människor. Och antalet som är 80 år eller äldre förväntas vara dubbelt så många om bara 23 år.

Vården i Sverige står inför en rad konkreta utmaningar, till exempel:

– Hälso- och sjukvården är inte jämlik. Vården skiljer sig åt mellan olika landsting och det behövs strukturella förändringar för att förbättra situationen, enligt en statlig utredning. Den nya Sifo-undersökningen visar att bara varannan person tror att vi har en jämlik vård i Sverige. För att öka jämlikheten och kvaliteten krävs större utrymme för forskning och utveckling i vården.

– Alltför många vårdskador. Varje år drabbas 110 000 personer av skador som uppstår inom vården. Det innebär onödigt lidande och kostar nio miljarder kronor i ökad vårdtid. För att minska antalet vårdskador krävs en nationell kraftsamling för att digitalisera vårddata. Detta skulle också minska den administrativa bördan i vården.

– Otillräckligt utnyttjande av medicinska framsteg. Det tar alltför lång tid att introducera, använda och utvärdera nya behandlingar inom vården, och vi är inte tillräckligt bra på att utnyttja medicinska framsteg. Detta orsakar många dödsfall som hade kunnat undvikas. För att dra nytta av kunskapsframstegen inom medicin, och därmed förbättra vården, krävs en rad strukturella åtgärder.

Medicinsk forskning och utveckling är en förutsättning för en vård av hög kvalitet och krävs för att minska ohälsan och bromsa de ökande vårdkostnaderna. Trots detta är utvecklingsverksamheten inom vården mycket begränsad, jämfört med andra branscher.

Endast sju av Sveriges 21 landsting investerade över två procent i forskning och utveckling av landstingets totala sjuk- och hälsovårdskostnader år 2016. Kalmar låg på 0,17 procent.

Sifo-undersökningen visar att 84 procent av befolkningen tycker det är viktigt att deras eget landsting ökar investeringarna i medicinsk forskning och utveckling för att förbättra vården.

Vi undrar: Kommer partierna i Kalmar län att se över och öka den andel av budgeten som går till forskning och utveckling i vården?

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Johan Dabrosin Söderholm, dekan Linköpings universitet

Inger Ros, ordförande Riksförbundet HjärtLung

Lotta Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet

Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer

Thomas Magnusson, ordförande Diabetesorganisationen i Sverige