Debatt

Vinstjakten ett hot mot välfärden

Debatt ,

På bara några årtionden har Sverige förvandlats från ett land där grundläggande gemensamma samhälls- och välfärdstjänster styrdes demokratiskt till ett land där marknad, konkurrens och vinstjakt fått ta över.

I spåren av avregleringen och vinstjakten har såväl vanskötsel inom vård, skola och omsorg som rent kriminella inslag blivit hot mot välfärdens kvalitet och behovsstyrning.

Med förvandlingen från demokratiskt kontrollerade och styrda välfärdstjänster till en marknad där skattemedel brukas för att köpa tjänsterna från privata entreprenörer och politiken tappar makten över de av stat, regioner eller kommuner drivna verksamheterna. Politikerna har förvandlats från allmänhetens representanter som ägare och ledare av den gemensamma sektorns och välfärdens tjänster och institutioner till betalande beställare. Uppdragen till privata bolag har gett dem fria händer att inom vida ramar mot fast ersättning själva lägga upp, planera och utföra arbetet.

Bakom privatiseringen, utförsäljningen och entreprenadläggningen låg idén att konkurrens driver fram nya och bättre lösningar. Det skulle samtidigt öppna för den så kallade valfrihetsrevolutionen där ”kunderna” skulle få en uppsjö av alternativ att välja mellan. Med vinsten som drivkraft blev det för bolagen naturligt att försöka bedriva det man åtagit sig så billigt som möjligt. Medborgarna i stor skulle få bättre utdelning för skattepengarna.

Resultatet från omläggningen har inte blivit det förväntade. Tvärtom. Det breda utbudet av olika utförare har inom område efter område krympt och förvandlats till vinstmaskiner i form av skol-, omsorgs- och vårdkoncerner med konton i skatteparadis. Samtidigt har samhället tvingats lägga allt mycket kraft och pengar på att bygga upp nya kontrollapparater för att följa upp att avtal följs och missförhållanden stävja. Den samhällsvinst man hoppades på äts upp av kostnaden för de nya myndigheter och kontrollorgan som visat sig behövas.

Att avregleringen och upphandlingarna skapat problem vittnar inte minst delar av den svenska skolan om. Skattepengar som borde använts till undervisningen har försvunnit till privata konton. Religiösa friskolor har brutit mot läroplanen och inte gett eleverna den undervisning de har rätt till. Inom omsorgen har privata vårdbolag visat sig ha för tunn bemanning. Resulterat blir i vanvård av äldre och handikappade. Privata bolag som fått pengar för att sköta personlig assistans för handikappade har ertappas som bedragare. Den nya trenden med privata ”nätläkare” riskerar att i stället för att vara till hjälp mjölka ut skattepengar som borde gått till behandling av allvarligt sjuka. Trafikverkets entreprenader lämnar också mycket övrigt att önska.

Inför den avreglering som Arbetsförmedlingen nu ska in i är risken stor för att mer eller mindre seriösa entreprenörer lockas av möjligheten att tjäna pengar. Om den drivkraften är till gagn även för den som söker arbete återstår att se. Men knappast så. Här finns en hemläxa att göra för flera politiska partier.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli mm

Jaan Ungerson, omvärldsanalytiker