Feature

Välkommen till bords på Öland

Feature Artikeln publicerades
Elving och Gulli Andersson i Marsjö i Föra socken tillsammans med barnen vid köksbordet vid middagstid en dag 1954.
Foto:
Per Karlsson, född 1851 och hans hustru Kristina, född 1854 ägde fastigheten Isaksberg 1, öster om Hönstorp. Bilden är från början av 1920-talet och visar att Per Karlsson håller på att med träårder och med oxar som dragare ”rista träda”, det vill säga förbereda den mark som på hösten ska besås med höstråg.
Foto:
Fiskaren Sture Hultgren och hans medhjälpare lägger ut bottengarn vid Horns udde, Högby socken.
Foto:
Thyra Nilsson i Grönvik, Föra socken, kärnar smör. Hon var gift med fiskaren Karl Nilsson. Bilden förmodligen tagen 1954.
Foto:
Mjölkning på gårdsplanen i Marsjö 1954. Gulli Andersson i mitten med ryggen mot kameran och hennes dotter till vänster.
Foto:
Hans Medelius (Redaktör Rolf Kjellström): Mat och måltid på Öland (Carlsson Bokförlag)

Förr i världen var det ett fasligt trugande på de öländska kalasen. Ibland sprang till och med folk – av vad som ansågs vara klädsam blygsamhet – och gömde sig i uthusen i stället för att sätta sig på anvisad plats vid bordet. En värdinna blev en gång så utmattad att hon sjönk ner på en stol och förtvivlat utbrast: ”Gå fram mänsker. Jag årker i’int å hä’äv på er länger”.

Det hela ska ha utspelats efter ett husförhör i Långlöt vid förra sekelskiftet, sedan byborna väl redovisat sina katekes- och bibelkunskaper och det var dags för det stora avslutande kalaset. Historien har berättats av Helge Hoflund, prästson från Långlöt och återges i den nyutkomna boken Mat och måltid på Öland av Hans Medelius.

Hans Medelius var född 1933, bondpojk från Högby socken, och utbildade sig först till lärare. Men så kom han i kontakt med den legendariske folklivsforskaren Mats Rehnberg – kulturhistorisk kändis i både radio och TV, bland annat som domare i Tiotusenkronorsfrågan.

Mötet fick till följd att Hans Medelius 1959 började arbeta på Nordiska Museet i Stockholm. Där blev han kvar i olika funktioner ända till sin pensionering 1998.

När han avled 2014 efterlämnade han ett manus han arbetat med till och från i fyra årtionden. Arbetskamraterna Rolf Kjellström, Anita Larsson och Matyas Szabo har i samarbete med Medelius familj sett till att forskarmödorna blivit till en bok, en välgärning de inte nog kan hedras för. Mat och måltid på Öland (Carlsson Bokförlag) är en veritabel guldgruva, inte bara när det gäller öländsk mat utan öländsk kulturhistoria överhuvudtaget. Som Medelius själv skriver:

”Matvanorna är en del av vår kulturmiljö, i sin tur starkt beroende av naturmiljön. De vardagliga mat- och måltidsvanorna, tillagningen, bordssederna – allt hänger samman. [...] Många gånger är det svårt att hålla sig enbart till mathållningen – så mycket annat som är relevant dyker upp och vidgar berättelsen.”

Och det är inställning läsaren bara är tacksam för. Hans Medelius går grundligt igenom den öländska mathållningen alltsedan inlandsisen smälte bort fram till 1950-talet, även om betoningen ligger på 1800-talets andra hälft och ett par decennier in på 1900-talet. Visst, det blir en hel del kroppkakor och lufsa men på köpet får läsaren en massa intressanta fakta.

Till exempel ett knep från Ventlinge, om man råkat glömma att titta på klockan när man satte in brödkakorna i ugnen. Då kunde man ta ut ett av bröden och låta undersidan nudda nästippen. Brändes det var brödet inte färdiggräddat, brändes det inte så var det klart.

Öländska hasselnötter hade gott renommé runt om i landet åtminstone sedan 1500-talet och ännu vid sekelskiftet 1900 var de flesta nötter som salubjöds i Sverige från Öland. I exempelvis Långlöt fick drängar och pigor en ledig dag för att plocka nötter för sitt eget behov. De användes ungefär som senare tiders godis. Vid långtråkiga sysslor tog man fram några nötter att knapra på och bjöd gärna sina arbetskamrater.

På sommaren blev det fest när det skulle ystas ost. Ystagillet innebar ”kakors mångfald både till kaffet och i spannet till de hemmavarande”.

Men det gällde att kunna bidra med mjölk till ystningen. I Torslunda fanns en gumma som kallades Vendelmaria. Hennes enda ko stod i sin men gumman kom ändå till ystningen med en stor kruka som överlämnades till värdinnan:

”Då man lyfte på locket fann man den ena mindre krukan efter den andra och i den innersta låg en liten blomma.”

Emma Johansson i Sandby berättade att man absolut inte skulle gå barfota på golvet på juldagen för då fick man lida av fotsvett hela det kommande året.

I Gårdby och Torslunda tvättade man hästarna med julöl i samband med julottan. Då skulle de förbli blanka och feta åtminstone ett år framöver.

I Gärdslösa var man av den bestämda meningen att två personer inte fick äta av samma ägg när det var påsk för då skulle de aldrig kunna hjälpa varandra om de råkade i sjönöd.

I mitten av 1800-talet började nya hönsraser införas i Sverige. Men på Öland dröjde det till ungefär 1920. I Kåtorp bevarades den gamla Ölandshönan ända till slutet av 1980-talet, men då var även den nära att dö ut. De sista äggen kläcktes i maskin och från de sex höns och tre tuppar som blev resultatet härstammar dagens Ölandshöns, den äldsta oblandade lantras som finns kvar. Anorna kan nå ända ner i medeltiden.

Under de ohyggliga nödåren 1867 och 1868 försökte man dryga ut det lilla mjöl man hade med vad som helst. På många håll tog man till sågspån, i Löt till och med aska.

I gladare tider när det var kalas rimmade man gärna.

Till exempel i Torslunda när första supen skulle inmundigas:

Här står du som en lilja

Dej tar jag med vilja

Men tar ja för möck av dej

Så gör du narr av mej.

Onekligen något att tänka på än i denna dag, nu när julfesterna närmar sig...

Stort tack till Eva-Lena Holmgren på Kalmar Läns Museum för fotografierna som är hämtade ur museets enorma samling. Mer än 84 000 historiska bilder från hela länet finns digitaliserade och tillgängliga för vem som vill på digitaltmuseum.se/owners/S-KA

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Östra Småland Nyheterna så godkänner du samtidigt våra regler.

På ostrasmaland.se är det möjligt att kommentera vissa artiklar. Dock tar vi bort möjligheten att kommentera artiklar med rättsrelaterat innehåll, till exempel domar och åtal. Vi hade den möjligheten tidigare, men fick då mängder med kommentarer med innehåll som vi inte kunde publicera.

För att kunna kommentera måste du ha ett användarkonto hos Disqus, vars verktyg för kommentarer används på ostrasmaland.se. På tider då Östra Småland Nyheternas webbredaktion inte är bemannad går det inte att kommentera artiklar på ostrasmaland.se

ostrasmaland.se tillämpar eftermoderering av läsarkommentarerna. Det innebär att den som skriver en kommentar får den publicerad i det närmaste omedelbart, men att kommentaren senare kan komma att modereras bort om den inte lever upp till riktlinjerna för läsarkommentarer på ostrasmaland.se.

Det innebär också att vid publiceringen är det den som skrivit kommentaren som är juridiskt ansvarig för dess innehåll och därmed kan bli anmäld för exempelvis förtal. Efter modereringen är det ansvarig utgivare på Östra Småland Nyheterna som bär det juridiska ansvaret.

Läsarkommentarer - riktlinjer

Vi har högt i tak.

Vi har en tillåtande grundinställning.

Vi vill att användarna ska komma till tals.

Men

Vi tillåter inte läsarkommentarer i samband med rättsrelaterade artiklar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer där någon anklagas för brottslighet.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara osanningar.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppenbara faktafel.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med synpunkter eller åsikter som inte är relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi publicerar inte läsarkommentarer om etnisk grupp, kön, sexuell läggning, politisk tillhörighet, yrke eller religion om det saknar betydelse i sammanhanget

Vi tillåter kritik mot personers handlingar och beslut. Etiska spelregler gäller.

Vi publicerar inte läsarkommentarer med uppgifter som vi av etiska skäl undvikit att publicera i den diskuterade artikeln.

Vi kan publicera länkar till andra webbplatser, men de ska vara relevanta för den diskuterade artikeln.

Vi rättar inte grammatiska fel, stavningsfel, meningsbyggnadsfel mm i läsarkommentarerna.