Insändare

Meningslöst med skatt på koldioxid

Insändare ,

Marketta Siltanen vill i Östra Småland/Nyheterna den 29 juli göra något åt klimatförändringen.

Hon använder begreppet i bestämd form och exemplifierar med vädertyper som väl ryms inom ramen för vårt klimat. Den typen av argument utnyttjar läsarnas dåliga minne och oförmåga att skilja på klimat och väder. Det visar också att hon själv inte kan skilja på väder och klimat. Klimat är en statistisk fördelning av olika vädertyper i en region under lång tid, minst 30 – helst 50 år. Det dröjer alltså innan man kan avgöra om man står inför en klimatändring. Om klimatet skulle ändra sig är det avsevärt bättre att det blir varmare än att det blir kallare. Fler dör av kyla än av värme.

Koldioxidens roll för klimatet är trots alla påståenden om motsatsen inte fastställd. Ju nyare vetenskaplig utredning desto mindre roll får den. Även om koldioxid marginellt kan påverka klimatet saknar kraven på att vi i Sverige skall begränsa våra utsläpp praktisk betydelse. Sveriges bidrag till de globala utsläppen är 0,15 procent. Oavsett vilka klimatåtgärder vi vidtar blir deras inverkan på klimatet i realiteten noll. Det borde vara mer meningsfullt att påverka de som står för 99,85 procent av utsläppen. Vår minimala andel globalt minskar dessutom framöver eftersom många länder, bland annat de så kallade Brics-länderna med Kina och Indien i spetsen, bygger nya fossildrivna kraftverk. De förbehöll sig nämligen rätten att med hänsyn till sin befolknings ökande energibehov öka sina utsläpp fram till 2030 enligt överenskommelserna i Paris hösten 2015. Något avtal slöts aldrig där!

Koldioxid är växternas mat. Ökande halt är i själva verket bra för jordens befolkning. Dagens halt är historiskt sett låg. Den för växter ideala halten ligger flera gånger högre än dagens drygt 400 ppm. Det vet alla professionella odlare som använder växthus. Vatten transporterar koldioxid inuti växterna. När halten koldioxid nu ökar minskar vattenbehovet och tillväxten går snabbare. Jorden har tack vare ökningen på några decennier blivit drygt 10 procent grönare. Flertalet öknar krymper och för vissa grödor har utbytet ökat med 40 procent på 20 år enligt FAO, vilket gjort att jorden kan försörja fler människor. Dessa positiva effekter skrivs det väldigt lite om. De passar inte in i klimatlarmarnas pessimistiska agenda.

Vaclav Klaus är professor och har varit president i Tjeckien. Från hans bok Blue Planet in Green Schackles: ”Debatten om global uppvärmning är i huvudsak en debatt om frihet. Miljöaktivisterna vill bestämma över varje möjlig (och omöjlig) aspekt av våra liv.” Skall vi utan att få ett vettigt motiv verkligen finna oss i det?

Lennart Back

Före detta adjunkt i maskinteknik