Insändare

Skillnad på folk och folk i strokevården?

Insändare ,

Jag hade för en tid sedan en ordväxling med Malin Sjölander (M) om strokevården i Kalmar län. Den är avslutad, dock ska jag nappa på hennes förslag att ställa frågan till Lena Segerberg (S). Malin Sjölander ondgjorde sig över Kalmar läns plats i Sverige vad gäller överlevnad på längre sikt. Vi är sämst i landet.

Jag är själv en tänkbar kandidat för detta sjukdomstillstånd och medicinerar preventivt. Jag har runt 300 000 medsystrar och -bröder. Av ren nyfikenhet började jag googla ämnet och fann en del märkliga saker som bara en sakkunnig kan svara på.

Uppgifterna jag kommer att lämna är från Anita Lindmark, fil dr, förste forskningsassistent, enheten för statistik, Umeå universitet. Har även läst Leif Friberg, överläkare på Karolinska institutet och Leif Bergfeldt, professor vid Sahlgrenska akademin.

Anita Lindmark har gått igenom 62 497 patienter mellan 18 och 74 år gamla i sin studie. Alla var förstagångsinsjuknade i stroke. En mängd parametrar har lagts in i studien: kön, ålder, stroketyp, medvetandegrad vid insjuknandet, förmaksflimmer, diabetes och rökning. Dessutom har hon lagt till utbildningsnivå, inkomst, födelseland och huruvida personen bodde ensam eller inte vid tiden för stroke.

Hon konstaterar en del märkliga resultat. Låginkomsttagare hade en signifikant förhöjd risk att avlida jämfört med en höginkomsttagare. Patienter som bodde ensamma hade en förhöjd risk jämfört med sammanboende och risken förstärktes över tid. Också skillnader i utbildning förstärkte risken för att avlida för patienter med bara grundskola jämfört med universitetsutbildade. Även detta kallar hon en signifikant risk. En låginkomsttagares effekt på överlevnad var jämförbar med traditionella riskfaktorer som förmaksflimmer, rökning eller en femårig ökning i ålder.

Detta är märkligt för en lekman. Anita Lindmark lämnar en del tänkbara och skrämmande förklaringar. Andra studier har visat på lägre tillgång på vård på strokeenhet för lågutbildade. Samma sak med reperfusionsbehandling (borttagning av en propp via ljumsken). Det sistnämnda gällde även ensamstående. Skillnader mellan hög- och låginkomsttagare har också konstaterats för vad gäller sekundär prevention för att förebygga återinsjuknande, där höginkomsttagare i högre grad förskrivs antikoagulantia. Patienter med högre utbildning hade också högre chans att få statiner (kolesterolsänkande medicin) utskriven. Dessa fakta säger Anita Lindmark kan bland annat bero på en omedveten diskriminering i den svenska strokevården.

Det här är inte vad man tror om svensk sjukvård, i alla fall inte jag. Jag tror, eller vill i alla fall tro, att när väl olyckan är framme har vi alla rätt till lika vård. Att tjockleken på min plånbok skulle vara en faktor när det gäller överlevnad har jag svårt att ta till mig.

Denna fråga är riktad till Lena Segerberg (S), men självklart inser jag att hon inte kan svara rätt upp och ner, men jag kommer att följa insändarsidorna som alltid.

Kåre Eriksson (V)