Insändare

Utsläpp av växthusgaser måste bli kostsammare

Insändare ,

Lennart Back hävdar i en insändare i Östra Småland/Nyheterna den 14 augusti att klimatförändringarna är positiva, om de ens äger rum.

I vetenskapliga sammanhang är denna debatt passerad genom klimatavtalet i Paris 2015. Det råder nu ingen tvekan om att klimatförändringar sker och att dessa till stor del orsakas av människans utsläpp av växthusgaser.

Dessvärre ser det nu ut som om forskarnas värsta farhågor besannas. I senaste numret av Nature Climate Change konstaterar forskarna att det mest sannolika utfallet för temperaturökningar hamnar i intervallet på 2,2–4,9 grader med ett medianvärde på 3,2 grader år 2100. Vi har nu endast 5 procents chans att nå målet på 2 graders ökning och 1 procents chans att nå målet på 1,5 graders ökning.

Vi måste därför nu göra allt för att minska utsläppen så mycket som möjligt. Det mest effektiva sättet är att höja priset på utsläppen. En grupp ekonomer inom Kommissionen för kolpriser har nyligen föreslagit att priset på utsläppsrätter inom EU ökar från dagens ca 6 USD per ton koldioxid upp till 100 USD per ton på 2030-talet. Inom de områden, som är undantagna från systemet med utsläppsrätter borde skatter införas på samma nivå om vi ska nå klimatmålen.

Johan Rockström och en grupp andra forskare har nyligen lagt fram en agenda för att fasa ut världens utsläpp av växthusgaser till 2050 vilket innebär en halvering av utsläppen varje decennium till 2050. Teknikutvecklingen gällande förnyelsebar energi gör detta möjligt. Stora satsningar måste samtidigt ske på energieffektivisering, spårbunden trafik, kolsänkor, smarta elnät och annan teknik. Enligt många forskares mening måste även konsumtionen styras om till mindre kött, mindre flyg mera delningsekonomi mm. En väg att pröva är att minska arbetstiden och beskatta robotarna vilket skulle gynna folkhälsan på många sätt.

Back tar i sin insändare upp jordbrukets ställning och hävdar att skördarna ökar till följd av ökade halter av koldioxid. Som en del i EU-projektet IMPACT2C publicerade SMHI 2015 en klimatatlas där förutsägelser görs bland annat om jordbrukets situation i Europa vid en temperaturhöjning på 2 grader. Denna höjning av temperaturen kan i värsta fall komma att ske redan till 2030. Norra Europa väntas få mera nederbörd och södra Europa väntas få torrare klimat. Antalet värmeböljor väntas bli fördubblat och extrema nederbördsmängder kommer att öka. Vi kan alltså vänta oss problem med både torka och extrema översvämningar.

Vårt industrialiserade jordbruk med stora monokulturer är dåligt anpassat för att klara dessa variationer. Marken på dessa jordar är sammanpressad och kan inte suga åt sig stora mängder vatten. Det leder till ökad jorderosion vid torka och översvämningar. Urlakningen av närsalter kan väntas öka vilket leder till övergödning av haven. I varmare klimat med bevattning kan problemen med försaltning av jordarna öka. Den ökande bidöden gör att pollineringen av många viktiga grödor och fruktträn försämras. Något som är positivt för jordbruket i norra Europa är att odlingssäsongen blir längre. Avkastningen av en del grödor kan väntas öka i en del länder medan den minskar i andra länder. Sammantaget bedöms skördarna minska i Europa till följd av klimatförändringen.

Sverige har goda förutsättningar att gå före i omställningen och borde kunna bli fossilfritt innan det officiella målet 2045. Det är inte seriöst att som Back hävda att vi inte ska göra något i Sverige med tanke på vår låga andel av alla utsläpp. Om alla länder hade samma förbrukning av ändliga resurser som Sverige skulle det behövas fyra jordklot. Vårt ansvar att ställa om till en cirkulär ekonomi är därför särskilt stort. Självfallet måste alla ställa upp på denna omställning, som berör mänsklighetens framtid på så många sätt.

Lars-Erik Andervad