Alexander nekas ge blod - ”En djup diskriminering”

Kalmar Artikeln publicerades
Alexander Högberg vill ge blod, men får inte på grund av Socialstyrelsens regelverk.
Foto: Andreas Bendroth
Alexander Högberg vill ge blod, men får inte på grund av Socialstyrelsens regelverk.

Det råder blodbrist i Sverige. Samtidigt nekas mellan 80 000 och 120 000 män att ge blod. Resursslöseri och djupt diskriminerande menar Alexander Högberg.

Alexander är själv en av dem som nekas. Detta då han är bisexuell. Enligt Socialstyrelsens regelverk får nämligen inte män som har sex med andra män ge blod om de har haft sex de senaste tolv månaderna, även om de lever i en långvarig relation med en fast sexpartner. Reglerna utesluter med andra ord alla homosexuella män som inte lever i total avhållsamhet.

– Socialstyrelsen bedömer hur lämplig du är som blodgivare utifrån din sexuella läggning, inte utifrån ditt sexuella risktagande, vilket är djupt diskriminerande, säger Alexander.

Anledningen till att homosexuella och bisexuella män nekas ge blod är risken för HIV, men av en grupp på upp emot 120 000 män var det bara 39 som diagnosticerades med hiv förra året

– Det är en väldigt liten risk. Och om du har samma partner hela tiden så finns inget risktagande.

I fredags var det Internationella blodgivardagen och i samband med det hade Alexander Högberg en insändare i Östra Småland/Nyheterna där han just lyfte frågan om Socialstyrelsens bedömning och om hur lämpligheten som blodgivare bör baseras utifrån ditt sexuella risktagande och inte din sexuella läggning.

Frågan kommer tas upp vid SSU:s kongress i augusti och Alexander som är kassör och studieledare för SSU Kalmar län har lämnat in en motion där han önskar att distriktet ställer sig bakom en förändring av Socialstyrelsens bedömning.

På nationellt håll pågår just nu initiativet #regnbågsblod som arbetar för samma sak. Enligt initiativtagare Tobias Ström, anestesisjuksköterska vid Danderyds sjukhus, kan hiv-smitta uteslutas redan sex veckor efter samlag vilket gör tolv månaders karens oförståeligt.

– Vi vill se ett mer pricksäkert screeningsystem som bygger på dagens kunskap om risker för blodsmitta. Den data socialstyrelsen hänvisar till är inte tillräcklig för att diskvalificera en så pass stor grupp, säger Tobias Ström i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen försvarar sitt regelverk genom att hänvisa till EU-direktiv och hur andra länder gör. Men den 3 juni 2019 ändrade Kanada sin lagstiftning gällande blodgivning för homosexuella och bisexuella män genom att sänka karenstiden från tolv till tre månader.

– Vi ser även förändringar i Danmark och Storbritannien där en mer rättvis lagstiftning växer fram. I Italien fyller blodgivare i ett formulär där man får svara på frågor kring sitt sexuella beteende, men inget kring ens läggning. En metod som används sedan 2001, säger Alexander som tycker Sverige har varit alldeles för passivt i frågan.

– Sverige brukar ligga i framkant och gå emot de konservativa krafterna som vill förhindra HBTQ-personers rättigheter. Så varför låter vi konservativa fördomar bestämma kring bloddonation?

Fakta

Riskbeteenden som stoppar blodgivare

En person som har haft ett sexuellt beteende som har utsatt honom eller henne för en hög risk för en allvarlig infektionssjukdom som kan överföras via blod får godkännas tidigast ett år efter det att riskbeteendet upphört.

Med riskbeteende avses i detta sammanhang:

Sexuellt umgänge med någon som har HIV/HTLV-infektion, hepatit, har injicerat narkotika, anabola steroider, hormoner, har ett sexuellt beteende med hög risk för allvarliga infektionssjukdomar som kan överföras via blod.

Sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller annan ersättning.

Sexuellt umgänge med någon som har haft sexuellt umgänge i utbyte mot pengar, droger eller någon annan ersättning.

En man som haft sexuellt umgänge med en man.

En kvinna som haft sexuellt umgänge med en man som har eller har haft sexuellt umgänge med en man.

En person som har haft sexuellt umgänge med någon som tillfrisknat från syfilis för mindre än ett år sedan eller som opererats med risk för infektion för mindre än sex månader sedan.

En person som har haft sexuellt umgänge med någon som ursprungligen kommer från eller har vistats i ett land där sexuellt överförbara infektionssjukdomar som kan överföras via blod förekommer i hög utsträckning.

Källa: Socialstyrelsen

Visa mer...