Allt färre elever når kunskapskraven

Kalmar Artikeln publicerades

Länets skolor har blivit sämre på att nå kunskapskraven för elever som går ut nian. Av 12 kommuner har 10 blivit sämre mellan 2016 och 2017. Det finns ett lysande undantag, Torsås, som förbättrat 25 procent.

Även Oskarshamn har förbättrat sina siffror, men med mer modesta 2,5 procent.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar årligen en mängd jämförelsetal för landets kommuner. Det handlar bland annat om hur många elever som klarat kunskapskraven i alla ämnen när man lämnar nian. Det är en mycket väsentlig uppgift, när eleverna ska söka vidare till andra utbildning.

Uppgifterna redovisas både inklusive nyinvandrade och exklusive gruppen. Det görs på grund av att en stor andel nyinvandrade drar ner skolresultaten för som helhet.

Torsås sticker ut som den kommun som förbättrat sitt resultat extremt mycket. Ökningen av antalet som nått kunskapsmålen är 25,3 procent, mellan 2016 och 2017. Det är i särklass bäst av alla i länet och ett gott resultat jämfört med andra kommuner i Sverige.

Lena Sandgren-Swartz, bildningschef i Torsås.
Lena Sandgren-Swartz, bildningschef i Torsås.

Lena Sandgren Swartz är sedan 2016 bildningschef i Torsås. Hon är mycket nöjd med resultaten, men menar att det kan flukturera mellan åren.

– Vår kommun har 60-70 barn per årskull och det gör att resultaten kan skilja sig ganska mycket mellan åren på grund av ett par elever åt ena eller andra hållet.

– Men vi har också arbetet väldigt medvetet med det här, för att höja kompetensnivån. Vi har lyft upp det som inte varit så bra och försökt att förändra det.

Bland annat har kommunen anställt mentorer i skolan, vilket gör att lärarna kan ägna sig mer åt det pedagogiska arbetet och kan avsätta mindre tid till administration.

Torsås stora förbättring visas när även nyinvandrade är med i resultatet.

– Där har vi blivit klart proffsigare tack vare ett projekt tillsammans med Skolverket. Vi har på ett strukturerat sätt kartlagt var de nyanlända ungdomarnas behov finns, säger Lena Sandgren Swartz.

– Det är svårt för en liten kommun att klara sådant på egen hand, men tack vare samarbetet med den statliga myndigheten har vi lyckats bra.

Länets två största kommuner, Kalmar och Västervik, tvingas konstatera att färre elever klarar att nå upp till kunskapsmålen. Det är en försämring för såväl Kalmar som Västervik, såväl vad gäller åldersgruppen som helhet, som gruppen exklusive nyanlända.

Kalmar ligger visserligen fortfarande på en relativt bra siffra, men resultaten i skolan försämras, såväl vad gäller meritvärde som behörighet till högre utbildning.

Störst andel som klarar kunskapskraven har Borgholm, men också där sker en minskning av antalet godkända elever.

Minskar gör också Emmaboda, som var på näst sista plats i länet förra året, men som nu är jumbo.

Tillsammans med Hultsfred och Högsby är också Emmaboda den kommun där skillnaden blir störst beroende på om nyinvandrare räknas med eller ej.

I Högsby nådde 67,6 procent av alla elever kunskapsmålen. Det ger en sjundeplats i länet. Om resultatet från de nyinvandrade räknas bort ligger kommunen på 85,5 procent som klarar sig och det är tredjebäst i länet.