Anders Hansson Skaret: ”Jag känner mig jättekorkad”

Stadsparken Artikeln publicerades
Krögaren Anders Hansson Skaret ansökte aldrig om bygglov för Park Herminas skärmtak då han inte trodde att det behövdes.
Foto: Tomas Löwemo
Krögaren Anders Hansson Skaret ansökte aldrig om bygglov för Park Herminas skärmtak då han inte trodde att det behövdes.

Skärmtaket som byggdes utan bygglov vid Park Hermina har väckt högljudda protester, ett helt arkitektupprop och en utredning om bygglovsbrott. Krögaren Anders Hansson Skaret talar nu ut om taket, mediestormen och allt annat han byggt utan bygglov.

På fredagseftermiddagen öser regnet ner över Stadsparken och vid Park Hermina är det numera berömda skärmtaket fullt utdraget. Krögaren Anders Hansson Skaret ger ett tärt intryck när han tar emot media och för första gången kommenterar det svartbyggda taket.

– Detta har inte känts bra alls. Det var inte såhär jag trodde att det skulle bli, säger Anders Hansson Skaret som under hela veckan undvikit att svara på mediefrågor.

– Det känns som att det håller på att bli en rättegång i tidningarna och detta är inte en dialog som jag velat sköta via media. Det är därför jag inte velat prata om det här.

Kan du förstå det stora intresset?

– Absolut. Jag om någon förstår intresset. Jag älskar det här stället så otroligt mycket och allmänhetens intresse förstår jag också. Ta bara som i dag där vi haft fullsatt på lunchen och jag har fått hundratals kramar och uppmuntrande ord över vad vi gör här och vad vi gjort under de här åren.

Men skärmtaket, varför ansökte du inte om bygglov?

– Såhär i efterhand känner jag mig jättekorkad och förstår mycket väl att jag borde ha lämnat in en bygglovsansökan. Men jag trodde helt enkelt inte att det behövdes.

– När jag fick nycklarna hit för 3,5 år sedan så började jag med att gräva upp och flytta den stora utebaren som skymde fönsterfasaden. Och då fick jag många klappar på axeln och folk sa ”Gud var bra det blev Anders”. Sedan flyttade jag beduintälten och folk sa att det var bra.

– Sedan höll vi i den stora Guldfesten 2016 då vi tog bort häckar, skalade av träd och satte upp en serveringsyta ute i parken. Och alla tyckte att det var så bra. Sedan har vi haft sommarklubbar med stora cirkustält uppställda på uteplatsen varje sommar i tre år.

– Nu med facit i hand känner jag mig jättekorkad. Jag inser nu att det var olagligt alltihop. Det är så mycket olagligheter jag har gjort här så att jag knappt tror att det är sant.

Olagligt som i att det saknats bygglov?

– Ja. Jag har inte sökt ett enda bygglov sedan jag kom hit. Och ingen har någonsin sagt något, i stället har jag haft tusentals människor som sagt åt mig att det varit så bra. Men nu förstår jag att inget av det var bra.

– Och självklart har jag inte rört fastigheten. Skärmtaket är inte förankrat i den vackra fastigheten Byttan utan endast i marken och då på samma ställen som Guldfestentältet var förankrat. Allt jag har gjort har jag gjort med minsta möjliga åverkan på området. Skärmtaket är inte heller permanent utan var tänkt att plockas ner efter varje sommar.

Sedan Anders Hansson Skaret tog över Byttan 2015 har han gjort flera genomgripande projekt på uteserveringen, men aldrig ansökt om bygglov. Ingen har heller ifrågasatt hans många projekt.
Foto: Tomas Löwemo
Sedan Anders Hansson Skaret tog över Byttan 2015 har han gjort flera genomgripande projekt på uteserveringen, men aldrig ansökt om bygglov. Ingen har heller ifrågasatt hans många projekt.
Mer än hälften av Park Herminas sittplatser finns på uteserveringen.
Foto: Tomas Löwemo
Mer än hälften av Park Herminas sittplatser finns på uteserveringen.

En tipsare skickade den 8 april ett mejl till kommunen där hen påstod sig ha hört dig säga att du avstått från att sökt bygglov utan istället varit övertygad om att kommunen skulle godkänna taket i efterhand. Stämmer det?

– Nej, det känner jag inte till överhuvudtaget. Det har jag verkligen inte sagt. Och jag läste i någon tidning att jag skulle ha planerat att glasa in uteserveringen också, men det stämmer inte heller. Det har jag aldrig sagt.

Varför påstår i så fall tipsaren det?

– Det har jag ingen aning om. Men om någon kollega, gäst eller någon annan frågat mig om jag sökt bygglov så har jag svarat nej. För med tanke på allt jag gjort sedan 2015 så trodde jag inte det behövdes.

Ett arkitektupprop har startats på grund av taket där ett 40-tal arkitekter anser att skärmtaket förfulat Byttan. Vad anser du om det?

– Jag håller med om att det är så från vissa vinklar. Men med tanke på hur har det sett ut med cirkustälten varje sommar så tycker jag att detta är en bättre och mer hållbar lösning. Och planen är som sagt att taket ska tas bort efter sommaren.

Dagen efter att kommunen upptäckte skärmtaket i förra veckan besökte kommunens bygglovschef, Mikael Kaiser, dig. Hur reagerade du när han dök upp?

– Jag blev rädd och jätteförvånad när Kaiser kom. Vi hade en bra dialog men jag blev väldigt rädd över våra framtidsmöjligheter här. Den investering jag gjort här är baserad på att kunna använda uteserveringen. Vi har 150 sittplatser inomhus och 260 på uteserveringen. Så mer än halva restaurangen är obrukbar om det regnar och det saknas väderskydd, det är därför jag satte upp tälten tidigare år.

Samhällsbyggnadsnämnden ska diskutera skärmtaket på sitt nästa sammanträde. Hur kommer du agera utifrån det?

– Jag kommer göra exakt det som jag blir tillsagd att göra. Jag har fått en skrivelse från kommunen som bett mig inkomma med ett yttrande senast den 31 maj, och jag har fram tills i juni-juli på mig att skicka in en bygglovsansökan. Det kommer jag göra. I kommunens skrivelse står det att det är ”skäligt med en bygglovsansökan för en väsentlig ändring”.

Vad hoppas du ska hända framåt?

– Jag hoppas att alla ska se det lika positivt som jag och de galet fina gästerna vi har här varje dag gör. Jag hoppas att kommunen förstår hur viktigt väderskyddet är för vår framtid här.

– Det är inte år 1940 längre. Då fanns inget konstmuseum, vi hade inte den turistutveckling som vi har i dag och det var andra spelregler. Ser man historiskt så har det varit väldigt svårt att driva restaurang här men det tycker jag att vi lyckats väldigt bra med. Vi är den första restaurangen sedan Byttan byggdes år 1880 som håller öppet sju dagar i veckan, och det är tack vare att vi fått vara med och utveckla platsen i takt med tiden.