Arborister i Värsnäs rättar till Gustav Vasas misstag

Värsnäs Artikeln publicerades
Peter Hjelmqvist är en av arboristerna som arbetar med att veteranisera ekar i Värsnäs naturreservat. En åtgärd som går att spåra tillbaka till en besut av Gustav Vasa år 1558. 7 bilder
Foto:Tomas Löwemo
Peter Hjelmqvist är en av arboristerna som arbetar med att veteranisera ekar i Värsnäs naturreservat. En åtgärd som går att spåra tillbaka till en besut av Gustav Vasa år 1558.

Just nu arbetar en grupp arborister i Värsnäs med att medvetet skada ekar för att få dem att åldras i förtid. En åtgärd som görs med anledning av ett beslut som Gustav Vasa tog år 1558.

Det var då Gustav Vasa slog fast att alla svenska ekar ägdes av kronan och inte fick fällas, detta för att säkerställa tillgången till byggnadsmaterial till den örlogsflotta som Vasa börjat bygga.

Att långt ifrån alla ekar lämpar sig för skeppsbygge tog Vasa ingen hänsyn till och i hela Sverige ställde de fredade ekarna till problem för bönderna. Särskilt problematiska var ekarna som stod mitt i åkrar och stal viktig näring från grödorna. Och behövdes mot förmodan en ek till flottan så fick bonden stå för fällandet och transporten.

– Det var ett helvete att få en ek på sin mark och det växte fram ett hat mot träden, berättar Daniel Cluer på länsstyrelsens reservatförvaltning.

Ekarna växte under århundradena till en het politisk fråga och år 1830 avskaffade riksdagen förbudet att avverka ek. Något som resulterade i en bokstavlig massaker på de svenska ekarna.

– När förbudet lyftes så tog folk bort all avverkningsmogen ek de kunde hitta.

Skövlingen förstärktes ytterligare av den pågående industrialiseringen och miljontals ekar fälldes under de kommande årtiondena.

Detta stycke svensk skogsbrukshistoria kan kännas avlägset, men är den direkta orsaken till att länsstyrelsen anlitat arborister som just nu medvetet skadar 120 ekar i Värsnäs.

– Det kallas veteranisering och innebär att man skadar träden på ett sätt som gör att de omvandlas till äldre träd.

Syftet är att de veteraniserade träden ska fylla åldersglappet i det svenska ekbeståndet, som i dag främst utgörs av antingen gamla ekar på 600-800 år eller unga ekar på 100-150 år.

– Tidigare när man skulle främja en skyddsvärd ek så rensade man bort alla träd i närheten. Men man har insett att det inte fungerade, för trädet fick en chock av för mycket näring och ljus.

– Genom att veteranisera omkringvarande träd så ger man den utvalda eken ett försprång utan allt för stor påverkan på omgivningen. Samtidigt åtgärdas åldersglappet av de veteraniserade träden.

Anledningen till att man vill ha ekar i alla åldrar är för att främja den biologiska mångfalden. De veteraniserade ekarna kommer överleva och bli hemvist åt skalbaggar och andra smådjur som trivs i halvdöda träd.

– Det vi är ute efter är mulm, den nedbrutna mögliga träspånen som finns inuti gamla träd och som insekter älskar.

Hela projektet finansieras av två olika EU-projekt. Dels LIFE Coast Benefit som syftar till att restaurera kusten i bland annat Kalmar län. Och dels LIFE Filling the gap som syftar till att fylla ålderglappet i trädbeståndet.

För att få ekarna att åldras i förtid har arboristerna flera knep.

– Här i Värsnäs gör vi flera olika saker, säger arboristen Peter Hjelmqvist.

– Vissa träd avbarkar vi vilket gör att grenarna ovanför avbarkningen slutar växa. I vissa träd sågar vi ut en fågelholk i trädstammen och i vissa fall simulerar vi en blixtskada. I vissa träd borrar vi hål som liknar de som hackspettar gör.

Arboristerna kommer arbeta i Värsnäs under februari och mars och ska veteranisera 40 ekar. Ytterligare 80 ekar ska förvandlas till högstubbar, vilket innebär att de sågas av på fyra-sex meters höjd. Förutom halvdöda träd väntas projektet även resultera i död ved, vilket också älskas av det minsta djurlivet men som blivit en bristvara i dagens skogar.

Exakt hur effektiv veteraniseringen är vet arboristerna eller länsstyrelsen emellertid inte. Metoden uppfanns i England och är bara 20-25 år gammal.

– Det görs forskning på området och de långsiktiga resultaten vet vi ännu inte, ekar kan ju bli väldigt gamla, säger Hjelmqvist.

– Men man har redan kunnat se tendenser på att metoden fungerar och träden har blivit hemvist för arter som inte fanns där innan.

Oavsett är länsstyrelsen beslutsam om att bevara och främja skogen i Värsnäs naturreservat.

– Det är världsklass på de gamla ekarna i de nedre delarna av reservatet, säger Cluer.

– Man brukar säga att en ek växer i 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år. Och vi har flera ekar i Värsnäs som är 800-900 år gamla.