Åtta organdonatorer på tre år: ”Den avlidnas vilja som räknas”

Kalmar Artikeln publicerades

Organdonation är en livsviktig fråga. Men tillgången till organ är något som är omöjligt att kontrollera. Det är inte heller säkert att en avliden patient vill eller får donera, trots att organen går att använda.

– Det är slumpen som avgör och det ser olika ut från år till år. Det är väldigt få patienter som kan komma i frågan för organdonation, säger Sibylle Loo, verksamhetschef på Anestesi och Intensivvårdsklinik på Länssjukhuset i Kalmar.

Organdonation kan vara en fråga om liv och död.
Foto: Mattias Rubin
Organdonation kan vara en fråga om liv och död.

På Länssjukhuset i Kalmar brukar det i genomsnitt röra sig om fem avlidna patienter per år som blir möjliga donatorer, förklarar Sibylle Loo. Vilka organ som doneras varierar, förklarar hon.

– Det handlar om lever, njurar, lungor eller hjärtan. Vissa får bukspottskörtelceller men det vanligaste är njurar. En individ har två njurar och har man en donator kan två patienter få varsin njure, säger Sibylle Loo.

Innan en patient blir donator görs en utredning. I utredningen tas det hänsyn till olika medicinska skäl för att säkerställa att organen går att använda. Det är därför inte säkert att en möjlig donator får donera.

Hon berättar att de medicinska skälen delas upp i kriterier som bestäms av transplantationsenheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, som Länssjukhuset i Kalmar har ett samarbete med.

”Vi ser efter om personen finns med i donationsregistret och om de är positiva eller negativa till donation.”

– Det kan handla om sättet som personen har avlidit på eller att hen varit kronisk sjuk. Det finns många olika skäl som man måste undersöka och som kan göra att det inte går att genomföra en donation.

Vilka patienter som behöver ta emot organ finns registrerade hos transplantationsenheten. Patienterna kommer från olika delar av landet och i en del fall finns det även mottagare utanför Sveriges landsgränser.

– Det kan gå till en patient inom hela norden. Det beror helt på vilken patient som behöver det mest.

Hur ser förloppet ut från att en person kommer in till er fram till donationen?

– Patienten kan till exempel ha en svår skallskada och vårdas först på intensivvårdsavdelning. Om hjärnan svullnar så mycket att blodförsörjningen till hjärnan upphör inträffar hjärndöden.

Enligt svensk lag är en person död när total hjärninfarkt inträffar. All blodcirkulation till hjärnan har då upphört och alla hjärnans funktioner har helt försvunnit. I Sverige tillämpas DBD, Donation after Brain Death, vilket betyder att personen dött efter en primär hjärnskada.

– Det kan exempelvis vara en stor hjärnblödning eller stroke, men det inte så många som drabbas av det, säger hon.

Efter att patienten konstaterats hjärndöd startar processen med att ta reda på om det finns möjlighet att ta tillvara på organen.

– Vi ser efter om personen finns med i donationsregistret och om de är positiva eller negativa till donation. Sedan kontaktar vi transplantationsenheten och de anhöriga som har vetorätt.

Finns det inga hinder startar donationen omgående. Inom 24 timmar från att patienten dödförklarats ska organen ha tagits tillvara.

– Då kommer kirurger och flygplan från någon av Sveriges tre transplantationsenheter hit och tar tillvara på de organen som ska användas. Sedan flyger de tillbaka till patienten som behöver organen och inleder operationen.

På tre år har åtta personer blivit organdonatorer på Länssjukhuset i Kalmar.
Foto: Gunilla Persson
På tre år har åtta personer blivit organdonatorer på Länssjukhuset i Kalmar.

Vad händer om det inte finns några anhöriga att kontakta och ingen registrering i donationsregistret, men organen går att använda?

– Det finns lagstiftning kring det. Vet man ingenting om den avlidna kan man inte göra ett donationsingrepp. Vi måste alltid prata med närstående på något sätt. Men det är ovanligt att det inte finns någon närstående alls.

Det finns även de som inte vill donera fastän organen går att använda.

– Det händer men det är inte så ofta. Det är också därför som vi har registret så man kan göra sin vilja känd. Många pratar med sina anhöriga så de vet, vilket underlättar eftersom det är den avlidnas vilja som räknas.

Under 2017 blev två avlidna patienter organdonatorer på Länssjukhuset i Kalmar. Men även om donationen skedde i Kalmar behöver det inte innebära att personerna var skrivna i staden, förklarar Sibylle Loo.

– Juridiskt kan det vara personer inte är skrivna här som blev donatorer förra året. Det kan betyda att det är flera personer som varit folkbokförda i Kalmar som blev donatorer på ett annat sjukhus.

Förutom organ förekommer det även donation av vävnad. Men det är inget man genomför i Kalmar.

– Vi har inte vävnad och det gör man inte på alla ställen. Eftersom det inte heller är någon brist på det görs det i närheten av transplantationsenheterna.

Varför är det viktigt att göra sin vilja känd gällande organdonation?

– Det är en viktig fråga och det underlätta för anhöriga när någon avlider att man vet redan innan vad den personen ville. Det är även ett sätt att hjälpa andra människor. Känner man sig bekväm med att ta ställning ska man göra det.

Fakta

Organdonation

Antalet organdonatorer registrerade i Kalmar län var 11 232 personer den 20 juni 2018.

En registrering i donationsregistret är ett sätt att göra sin vilja att donera känd och antalet registrerade förändras dagligen. Det går även att göra sin vilja känd genom att informera närstående eller fylla i ett donationskort.

År 2017 var det 42 avlidna personer som var möjliga donatorer i den Sydöstra regionen. Totalt utfördes 14 donationer.

För att patienten ska bli aktuell som donator måste hen ha avlidit under en pågående respiratorbehandling. Det för att hjärtat ska kunna försörja kroppens organ med syresatt blod.

Visa mer...

Fakta

Så många blev donatorer på Länssjukhuset i Kalmar län

Länssjukhuset i Kalmar:

2015: 2 donatorer, 3 organ.

2016: 4 donatorer, 17 organ.

2017: 2 donatorer, 5 organ.

2018: Inga donationer.

Visa mer...