Barnets chattkompis kan vara en pedofil

Kalmar Artikeln publicerades
På nätet kan förövaren kontakta många barn samtidigt och upptäcktsrisken är mindre.
Foto: Claudio Bresciani / TT
På nätet kan förövaren kontakta många barn samtidigt och upptäcktsrisken är mindre.

Väldigt många barn och ungdomar har i dag en smartphone eller surfplatta - en bra tillgång för att lära sig saker och hålla kontakt med vänner och familj, men det medför även en hel del risker. Nätet är i dag en riskzon för grooming, ett fenomen som inte alla har kunskap kring.

Ulrika Rogland, känd advokat och tidigare åklagare, föreläser i en rad olika svenska städer om grooming och var under torsdagen på plats i Kalmar. Föreläsningen hölls på Lars Kaggskolan och riktade sig till skolpersonal. Ulrika Roglands mål med föreläsningen är att lära ut hur man kan motverka den brottsliga handlingen som går ut på att vuxna kontaktar barn med ett sexuellt syfte.

– Jag vill att både lärare och föräldrar ska vara medvetna och utbildade kring fenomenet så att vi kan förhindra att barnen utsätts, säger Ulrika Rogland.

Under föreläsningen tog Ulrika Rogland upp exempel från rättsprocessen mot den så kallade Alexandramannen - mannen som utgav sig för att vara kvinna och lockade med modellkontrakt över internet. Ulrika Rogland var åklagare i fallet där 58 flickor utsattes för våldtäkter och övergrepp. Hon berättar att fallet gav henne en inblick i hur den här typen av gärningsmän agerar.

– De som vill ha sex med barn vet vart de ska vara, nämligen på de sidor och appar som barnen är på. De uppger sig oftast för att vara en tjej eller kille i tonåren genom en falsk användaridentitet.

Ulrika Rogland har arbetat som advokat i Malmö de senaste fyra åren.
Foto: Alice Göransson
Ulrika Rogland har arbetat som advokat i Malmö de senaste fyra åren.

På nätet är det lätt för förövaren att gömma sig och desto svårare att identifiera inför en rättslig process. Förövaren kan närma sig offren på olika vis - antingen genom att bygga upp förtroendet genom att chatta under en längre tid, eller genom att manipulera offret med hot, pengar eller komplimanger. Under föreläsningen tryckte Ulrika Rogland på hur viktigt det är att lära barnen hur de ska använda nätet och mobiler på ett rimligt sätt och hur de ska förhålla sig till sociala medier. Rogland talade även om hur viktigt det är att alla barn måste få känna förtroende till någon vuxen så att de kan berätta om de blir utsatta för grooming - och känna att det aldrig är deras egna fel.

– Det är många barn som utsätts för sexuella övergrepp via internet som inte vågar berätta om det på grund av skuld och rädsla.

Förövaren bygger ofta upp en känsla hos offret att denna får ”skylla sig själv” och att det är de som gjort fel. Efter att ha fått barnen att posera sexuellt på bilder använder ofta förövaren dessa för att sedan hota med att sprida bilderna om de inte får ännu mer.

– Hoten handlar ofta om att man kommer sprida dessa bilder på offrets skola eller till dennes familj. Barnen far minst lika illa genom dessa sexuella övergrepp på nätet som om de hade träffat gärningsmannen rent fysiskt.

Ulrika Rogland berättar att de som använder internet blir allt yngre med åren, och därmed offren för grooming likaså.

– Jag har fått ta del av ett fall där en femåring var inblandad. Det var såklart inte den lilla som skrev med förövaren, men storasystern gjorde det och blev tvingad till att göra saker på det otroligt unga barnet.

Förutom att hålla koll på vad barnen är inne på för hemsidor och appar och vem ens barn pratar med uppmanar Ulrika Rogland alla föräldrar och skolpersonal att vara lyhörda.

– Var uppmärksamma, är man det så märker man när barnet inte mår bra. Lyssna och ifrågasätt inte barnet för då kommer det inte vara bekväma med att berätta.

Fakta

Nättips till föräldrar

1. Ta reda på vilka sajter barnet använder och besök dem själv.

2. Fråga inte bara hur barnet har det i skolan eller på träningen, utan också hur det är på internet.

3. Berätta att det finns vuxna på nätet som försöker utnyttja barn. Dessa vuxna är bra på att luras, och verka unga och schysta. Ofta lockar de med olika saker eller ber om hjälp.

4. Uppmana barnet att vara försiktigt med att lämna ut privat information eller skicka bilder till någon han eller hon inte har träffat. Man bör inte heller prata i webbkameran med okända personer om inte de visar sig själva.

5. Be barnet berätta för dig om: en person de har kontakt med på nätet säger sig vara ung men skriver på ett vuxet sätt, om personen börjar prata om sex eller vill träffas.

Källa: Polisen

Visa mer...