Bedrägerirotel utreder kommunal enhet

Kalmar Artikeln publicerades
Polisens enhet för bedrägerier kommer att utreda fallet med den kommunanställde som hyrde ut bostäder för flyktingar till sin egen arbetsgivare och fick 100 000 kronor, utan att någon bodde i rummen.
Foto: Paul Madej
Polisens enhet för bedrägerier kommer att utreda fallet med den kommunanställde som hyrde ut bostäder för flyktingar till sin egen arbetsgivare och fick 100 000 kronor, utan att någon bodde i rummen.

Polisens rotel för bedrägeri kommer att utreda anmälan mot kommunens enhet för Flykting och integration sedan det visat sig att en anställd fått närmare 100 000 kronor i hyra av kommunen för tre bostäder som aldrig använts.

Det är förvaltningschefen Jonas Sverkén som lämnat in polisanmälan för kommunens räkning tillsammans med verksamhetschefen Hillevi Österbo.

Brottsrubriceringen är trolöshet mot huvudman och en utredare har utsetts. Utredningen kommer att påbörjas efter semesterperioden.

Vår tidning berättade i mitten av juni om turbulensen på enheten för Flykting och integration. Erfarna medarbetare hade köpts ut och fick lön utan att vara på jobbet.

Det talades om en kaotisk situation och om medarbetare som favoriserades på andras bekostnad.

Verksamhetschefen Hillevi Österbo och förvaltningschefen Jonas Sverkén förnekade att det skulle finnas några stora problem. Våra artiklar startade emellertid en process runt enheten och den 24 juni meddelade Hillevi Österbo förvaltningschefen att hon fått vetskap om att enheten för Flykting och integration hyrde bostäder av en anställd.

Det handlar om tre olika bostäder. Kommunen skrev kontrakten den 10 september, respektive 1 november. Men det hade aldrig bott någon i bostäderna, bara betalats hyra. Totalt cirka 100 000 kronor.

Någon brist på bostäder för nyanlända fanns inte under perioden, konstaterade Jonas Sverkén i den polisanmälan som gjordes. Istället hade kommunen under tiden sagt upp tio bostäder och fler uppsägningar gjordes under våren.

När de aktuella bostäderna undersöktes visade sig också två av dem vara rum i en fastighet och omöjliga att använda för sitt ändamål.

”Vår bedömning är att det aldrig varit möjligt för någon flykting att bo i lägenheterna”, skriver Jonas Sverkén i anmälan.

I de tre hyreskontrakten, som vår tidning tagit del av, står det att lägenheten och rummen hyrs i andra hand av Flykting och integration som akutbostad vid behov. Ett rum är på 12 kvadratmeter, det andra är 13 kvadrat. De har vare sig kök eller badrum. Men tillåtelse att använda det som finns i fastigheten. För rummen har kommunen betalar 2 550 kronor respektive 2 600 kronor i månaden.

Lägenheten, som är på 25 kvadratmeter, är ett rum och kök och har kostat 4 500 kronor varje månad.

Kommunen sade omedelbart upp kontrakten, men är bundna av tre månaders uppsägningstid och betalar alltså fortfarande.