Betalar nästan fem miljoner om året för lokaler som inte används

Kolboda Artikeln publicerades
Lokaler för ensamkommande ungdomar har blivit ett riktigt sänke för socialförvaltningens ekonomi. De kostar 4,77 miljoner per år, trots att de inte används.
Foto: Anders Johansson
Lokaler för ensamkommande ungdomar har blivit ett riktigt sänke för socialförvaltningens ekonomi. De kostar 4,77 miljoner per år, trots att de inte används.

Socialtjänsten i Kalmar får på årsbasis betala 4,77 miljoner kronor för lokaler åt ensamkommande ungdomar, som det idag inte finns något behov av. Och kontrakten gäller i flera fall till år 2025.

Kolbodagården söder om Kalmar är långt ifrån den enda anläggning som den ekonomiskt drabbade socialförvaltningen tvingas betala hyra för fast det inte finns något behov av dem. Östra Småland berättade under onsdagen att Kolbodagården, som idag står tom, kostar 175 233 kronor i månaden.

Men det finns ytterligare tre boenden som idag står helt oanvända och som socialförvaltningen tvingas betala hyra för.

Boendet Horisont, med fastighetsägare Rikshem, kostar 987 000 kronor om året för 802 kvadratmeter. Kontraktet går ut den 31 mars 2025. Från i år till kontraktstidens utgång kommer lokalen att kosta 6,1 miljoner.

Boendet Torpet ägs också av Rikshem. Det kostar 950 000 kronor om året för 1 132 kvadratmeter. Kontraktet gäller till 30 april 2021. Den kommer att kosta 2,2 miljoner.

På Skeppsbron hyrs 465 kvadratmeter för 744 000 kronor av LW-fastigheter. Kontraktet gäller till 30 juni 2025. Den kostar 4,8 miljoner till kontraktstidens utgång.

Horisont vid Ståthållaregatan.
Foto: Sofia Simonsson
Horisont vid Ståthållaregatan.

Redan vid köpet av Kolbodagården fanns det många som talade om ett rejält överpris för anläggningen. Den hade 2014 köpts in av ett par som drev vandrarhem i anläggningen, priset var då 4 miljoner. När kommunen skrev under köpekontraktet ett år senare landade priset på 8,1 miljoner. Enligt obekräftade uppgifter blev säljaren helt chockad när kommunen sa ja tack till det pris han dragit till med.

Men landets kommuner satt då verkligen med kniven mot strupen eftersom man var tvingade att ordna boende för de ensamkommande ynglingar som hösten 2015 kommit till landet i mycket stora grupper.

När anstormningen var som värst kom det 10 i veckan till Kalmar kommun, som hade stora problem att hitta tak över huvudet.

Och Kolbodagården med 30-talet platser stod tom.

Den 11 november skrevs kontraktet mellan det kommunala bostadsbolaget Kalmarhem och den tidigare ägaren.

Nästa dag, klockan 12 den 12 november, införde regeringen de nya stenhårda gränskontrollerna. Det tog nästan helt stopp på tillströmningen av unga asylsökande. Från att ha fått in 35 369 asylansökningar från ensamkommande 2015, minskade antalet till 2199 år 2016 och 1 336 ett år senare.

Fakta

Asylsökande till Sverige

2015 ansökte 162 877 personer om asyl i Sverige. Av dessa var 114 728 män och 35 369 ensamkommande ungdomar och barn.

I mitten av 2015 kom det 10 000 asylsökande i veckan till Sverige, som skulle betyda en halv miljon på årsbasis. Det var då regeringen beslutade stänga gränserna.

2019 är prognosen cirka 77 000, varav 56 000 är anhöriginvandrare. Cirka 1 000 ensamkommande väntas komma i år.

Visa mer...

Nu är nästan alla som kom 2015 över 18 år och kommunernas skyldighet att ordna boende upphör. Alla kontrakt som skrevs i en hast och boenden som köptes in behövs inte längre.

I Kalmar gick det mycket fort. Så snabbt att det inte ens fanns tid till ett politiskt beslut.

Kommunalrådet Johan Persson hade visserligen så sent som den 3 november fått delegation på att köpa in fastigheter att användas till ensamkommande, utan att han behövde ett beslut från kommunstyrelsen. Men gränsen för de inköpen var 6 675 000 kronor. Och ägarna till Kolbodagården ville alltså ha betydligt mer.

De ensamma ynglingarna strömmande till och läget blev allt mer desperat. Den fiffiga lösningen blev då att beordra det kommunala bostadsbolaget Kalmarhem att genomföra köpet.

Den socialdemokratiske toppolitikern Roger Holmberg är dessutom ordförande både i Kalmarhem och i socialnämnden. Köpet genomfördes och Holmbergs bolag hyrde sedan ut fastigheten till socialförvaltningen, för en väl tilltagen summa. Då var bidragen från Migrationsverket till kommunerna frikostiga och pengar var på kommunnivå egentligen ingen stor fråga vad gällde flyktingmottagning.

Den 8 mars 2016 köpte kommunen fastigheten av Kalmarhem och den förvaltas nu av serviceförvaltningen.

Kalmar kommuns exploateringschef Pär Svanfeldt var involverad i köpet i november 2015. Han är tidigare fastighetsmäklare, med god koll på fastigheters värde.

När det gäller priset på Kolbodagården i dagsläget passar han emellertid på frågan.

– Jag är inte alls inblandad idag. Med rätt person och rätt verksamhet vet man inte. Men jag vill inte säga någon summa.

Redan tidigare har det visat sig att ett av kommunens inköp under den stora flyktingkrisen blev en rejäl förlustaffär för skattebetalarna.

2016 köpte kommunen fem Attefallshus av det polska bolaget Andrewex för 1 950 000 kronor. Tanken var att de skulle bilda en flyktingby i Påryd. Men köpet genomfördes innan det fanns bygglov för anläggningen. Och det beviljades aldrig något sådant. Såväl länsstyrelsen som Mark- och miljödomstolen sade nej.

Husen stod sedan helt oanvända under ett par år innan de såldes till en privatperson för ungefär hälften av vad kommunen betalat.