Björn Strimfors ska arbeta med det som är mellan husen

Kalmar Artikeln publicerades
Björn Strimfors blir stadsträdgårdsmästare och ska arbeta med mellanrummen i staden.
Foto: Karin Asmundsson
Björn Strimfors blir stadsträdgårdsmästare och ska arbeta med mellanrummen i staden.

Om det blir mer grönt när Kalmar nu får en stadsträdgårdsmästare efter många år vet han inte.

– Kanske bättre grönt. Inte bara mer, utan mångfald, säger Björn Strimfors som nu ska ägna sig åt det som är mellan husen.

– Kalmar består inte bara av byggnader. Det är många mellanrum i staden som ska kunna användas på olika sätt. Det är viktigt att lyfta fram dessa mellanrum eller kanter mot vatten och det gröna. Delar som skapar miljöer där vi ska vara trygga att röra oss, ger möjlighet till evenemang eller bara rofylldhet, och det viktiga är att vi lyfter fram dessa ytor som en del av stadsutvecklingen i hela kommunen.

Att grönområden är bra, och att det är viktigt att planera in grönområden i tätorterna. finns det hur mycket forskning som helst som stöder. Men det räcker inte att det bara är grönt, det ska vara bra grönt.

– Vi har tänkt grönt tidigare, men inte tillräckligt. Förhoppningsvis blir det mer tid för att tänka på den yttre miljön. Vi ska inte göra parker överallt, och det är viktigt att parken blir en trygg plats att vara på.

Björn Strimfors har varit stadsarkitekt i nästan sex år, och innan dess planeringschef. Den 17 oktober kommer den nya stadsarkitekten Maria Houmann och Björn Strimfors blir istället stadsträdgårdsmästare.

Det är titel som inte funnits på länge.

– Det har funnits ett glapp, men det har hela tiden funnits landskapsarkitekter och landskapsingenjörer och parkenheten på serviceförvaltningen som arbetat med de gröna frågorna.

Björn Strimfors ska inte vara chef, säger han bestämt, det har han varit tillräckligt, och han ska inte ägna sig åt att rita rabatter i Stadsparken, det finns det andra som gör.

Istället ska han ägna sig åt biologisk mångfald och cirkulär ekonomi.

– Spännande utmaningar, säger han.

Varvsholmen kommer aldrig att bli en grön ö, konstaterar Björn Strimfors.
Foto: Karin Asmundsson
Varvsholmen kommer aldrig att bli en grön ö, konstaterar Björn Strimfors.

Han ska se till att de gröna frågorna lyfts tydligare när nya områden utvecklas och verka för att koppla ihop de gröna områdena.

– Och ägna omsorg åt det vi har, det är rätt mycket vi har.

För några år sen kom en rapport om att Kalmar var den minst gröna staden i Sverige.

– Då tittade man bara på Kvarnholmen Men Kvarnholmen ä faktiskt en renässansstad. Och Varvsholmen kommer aldrig att bli en grön ö. Det är en stadsö, där det tidigare varit varv.

Däremot finns det grönt i närheten, som Laboratorieholmen. Rifatomten är just nu en stenöken. Där planeras för en ny stadsdel, med bostäder och service.

– Där är det viktigt att göra kvalitet. Där har man närheten till Skälby.

Grönytorna är viktiga för hela ekosystemet, påpekar han.

– De är för människor, insekter och bin, och grönytorna ska kopplas ihop så att alla, bin, insekter, djur kan förflytta sig mellan de gröna ytorna.

Kyrkogårdarna, här Norra kyrkogården, är en viktig del av stadens gröna ytor, säger Björn Strimfors.
Foto: Karin Asmundsson
Kyrkogårdarna, här Norra kyrkogården, är en viktig del av stadens gröna ytor, säger Björn Strimfors.

För att människorna ska använda parkerna ska de upplevas som trygga och upplysta platser.

– Det ska vara rätt belysning.

Ett trygghetsprojekt har varit att belysa stadsmuren, där det tidigare pågått handel med droger.

– Vi ska fortsätta med hela stadsmiljön.

Och på den övriga kommunen.

– Det är lätt att fastna på Kvarnholmen... men vi ska titta på vårar tätorter och byar, som ska ha bra miljöer.

Han påpekar att en stor del av ytorna ägnas åt trafik.

– Därför att vi är beroende av bilen som transportmedel. Stora delar av Kvarnholmens yta är parkeringsplatser.

Han lyfter fram Jan Gehl, dansk arkitekt och professor i stadsplanering, ansvarig för att Ströget i Köpenhamn blev gågata. Gehl har skrivit flera böcker, bland annat Livet mellem husene, och menar att det är människans upplevelse av stadsrummet som får städer att vara attraktiva och levande. Han har arbetat med stadsrum för Broadway och cykelstrategi för New York och stadsomvandling i Melbourne.

Grönstrukturens betydelse lyfts fram i det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö där det bland annat fastslås att:

"Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas."

Fakta

Grönstruktur

SCB har undersökt grönstrukturen i 37 större tätorter i Sverige, däribland Kalmar. Mest gröna ytor har Lidingö, 70 procent, minst Landskrona, 42 procent.

Andelen invånare som har gröna ytor inom 300 meter från hemmet varierar stort. Sämst närhet till parker och gräsmattor har de som bor i Karlskrona, 30 procent saknar närbelägna grönområden. Därefter kommer Kalmar, Halmstad och Örebro.

Nästan 80 procent av grönytorna är allmänt tillgängliga, resten är i villaträdgårdar..

Kyrkogårdar står för 1,3 procent av den undersökta grönytan.

I Stockholm och Malmö saknar var femte invånare grönytor inom rimligt avstånd.

Visa mer...