”Blir det fler undersköterskor inom omsorgen eller inte?”

Kalmar Artikeln publicerades
– När det går dåligt för ett fotbollslag så får tränaren sparken, men Ask och Ländin får sitta kvar, säger en av undersköterskorna.
Foto: Gunnar Ask/TT
– När det går dåligt för ett fotbollslag så får tränaren sparken, men Ask och Ländin får sitta kvar, säger en av undersköterskorna.

Undersköterskorna som i Östra Småland berättat om sin tuffa arbetssituation är inte alls nöjda med Michael Ländins (S) svar.

– Ländin har ingen som helst förståelse. Det är ju hur många som helst som har kommenterat artikeln och som tycker likadant som oss, men Ländin förnekar allt, säger en av sköterskorna.

Michael Ländin säger att han tror på omsorgen i Kalmar och att han siktar på att Kalmar kommun ska bli top-30 bäst i landet. Men den bilden delar inte undersköterskorna.

– Vi inom verksamheten bryr oss inte ett skit om top-30. Vi bryr oss bara om de äldre.

– Och det här han sa om att man gräver efter det negativa. Det behövs inte grävas, det är vår arbetsmiljö och våra boendes vardag.

Omsorgsnämndens ordförande Michael Ländin (S) berättade i förra veckan för Östra Småland om en iakttagelse han hade gjort under en av sina praktikdagar på boenden runtom i Kalmar. Han hade sett att det ibland var lugnt på vissa avdelningar, medan det på andra var betydligt mer att göra - då tyckte han att personal borde kunna gå över och hjälpa till på den andra avdelningen. Om detta säger en av undersköterskorna:

– Ibland kan det verka ”lugnt” på en avdelning, men då är fortfarande alla dolda arbetsuppgifter kvar, som att städa, tvätta, beställa varor, dokumentera och så vidare. Men då ska vi istället gå och hjälpa till på andra avdelningar. När ska då dessa arbetsuppgifter hinnas med? När ska vi kunna ha ett lugnt och enskilt samtal med de boende? Kunna gå ut och gå, aktivera de gamla, ge dem social tid?

Angående det nyinförda ambulerande specialistteamet, bestående av en kurator och en specialistsjuksköterska, ställer sig undersköterskorna skeptiska.

– Vad ska vi med en kurator till? Ska hon ställa sig och koka ägg, byta blöjor och mata de boende? Det var nog inte riktigt vad hon hade tänkte sig när hon utbildade sig. Vi behöver ingen kurator, vi behöver en till undersköterska. En undersköterska som kan hjälpa till att få upp de boende ur sängen innan klockan 11 på förmiddagen.

– Inom hemtjänsten är arbetet minutstyrt och det hade nästan behövts hos oss också för att bevisa att tiden inte räcker till, säger en av undersköterskorna.
Foto: Gorm Kallestad/TT
– Inom hemtjänsten är arbetet minutstyrt och det hade nästan behövts hos oss också för att bevisa att tiden inte räcker till, säger en av undersköterskorna.

Vidare berättade Michael Ländin om snittet på 0.22 delade turer på en fyraveckorsperiod, vilket enligt honom innebär cirka en delad tur var fjärde månad. Det är inte verklighet för dessa undersköterskor.

– Vad har jag för nytta av det, att snittet är 0.22, när jag minst två dagar på en fyraveckorsperiod får gå till andra, oftast främmande, arbetsplatser? Då jag får vara ”ny” på jobbet, fråga om det mesta och möta ängsliga människor som frågar om inte någon av de vanliga kan komma istället.

En viktig sak som Ländin sa hade förändrats till det positiva den senaste tiden var att man inte längre pratar om ett ”vi och de” i lika stor utsträckning. Det håller inte undersköterskorna med om.

– Om man är ett ”vi” som Ländin säger så känner man till hur vi har det och lyssnar på varandra. Man jobbar tillsammans. Om jag säger till min kollega när hon kommer och ska jobba kväll att ”idag vid klockan 14 gav jag Agda en lugnande tablett för hon var så orolig”, då säger inte min kollega ”det är inte sant”, vilket Michael Ländin sa om vår berättelse.

Men medarbetarenkäterna har ju faktiskt visat att nöjdheten bland personalen ökar. Vad tror ni det beror på?

– Jag tror att många inte svarar på enkäten, eftersom de inte tycker att det ger någonting.

– Frågorna är dessutom inte glasklara utan väldigt tolkningsbara.

– Många har inte svarat för att de inte har haft tid. Det tar ändå en 15-20 minuter, och det är tid vi tar från de gamla.

En annan sak som undersköterskorna ställer sig frågande till är rapporterna om avvikelser som de ska skicka in. Tanken är att det varje gång ska skrivas en avvikelserapport om till exempel en boende inte har fått sin promenad eller sin dusch, eller om personalen inte hunnit städa någons rum. Men detta görs sällan menar undersköterskorna.

– Vi rapporterade in avvikelse ofta förut, men det händer ju ingenting, så vi slutade.

– Avvikelser inträffar ju varje dag, det är vardagsmat för oss. Det är ovanligare att vi faktiskt hinner det vi ska.

– De säger att vi måste dokumentera fel och brister för att det ska hända något, men vi hinner ju inte dokumentera.

Det värsta av allt, uppger undersköterskorna, är att politikerna inte kan erkänna att det är såhär det ser ut, att deras berättelser är verkligheten. Och nu kräver det att få veta - kommer det att anställas fler undersköterskor eller inte?

Ett utdrag ur ett öppet brev

Till Ländin från en av undersköterskorna

”Det är inte första gången som du inte respekterar oss inom omsorgen. Det är inte första gången som du bemöter våra påståenden som bluff. Jag förstår nu att jag borde vara ännu mer bekymrad när du som min chef har så lite förståelse och insikt i verkligheten.

Det är inte främst wifi, fiber, streamad tv, läsplattor, läkemedelsrobotar och högteknologiska japanska toaletter som vi och de äldre behöver. Vi behöver fler människohänder”.

Visa mer...