C: Hellre smarta skyltar än dumma hastigheter

Kalmar län Artikeln publicerades
Regionrådet Karin Helmersson (C) och riksdagsledamoten Anders Åkesson (C) är kritiska till Trafikverkets beslut att sänka hastigheten på 111 mil väg i Sverige och vill hellre se elektroniska skyltar. Likt denna på väg 25 vid Moskogen.
Foto: Tomas Löwemo
Regionrådet Karin Helmersson (C) och riksdagsledamoten Anders Åkesson (C) är kritiska till Trafikverkets beslut att sänka hastigheten på 111 mil väg i Sverige och vill hellre se elektroniska skyltar. Likt denna på väg 25 vid Moskogen.

Trafikverket har tagit beslut om att sänka hastigheten på 111 mil väg runt om i Sverige. Syftet är att minska antalet dödsolyckor, men Centerpartiet anser att myndigheten tacklar problematiken på fel sätt.

Trafikverkets beslut innebär i princip att samtliga svenska 90-vägar som inte byggts om till 1+2-vägar får sänkt hastighet till 80 km/h. Orsaken är att 80 km/h är den högsta hastigheten som två bilar kan kollidera i utan allvarliga konsekvenser. Jämfört med krockar i högre hastigheter minskar risken för dödsfall med 40 procent om bilarna färdas i 80 km/h.

Beslutet har emellertid mötts av skarp kritik och beslutet har överklagats av flera landsbygdslän. Nu ansluter sig Region Kalmar län till skaran, med Centerpartiet i spetsen.

– Vi kommer överklaga beslutet då vi anser att det är fel sätt att tackla dödsolyckorna, säger regionrådet Karin Helmersson (C), ordförande i regionala utvecklingsnämnden.

– Vi vill göra arbetsmarknadsregionen större och dessa hastighetssänkningar kommer innebära förlängda restider vilket kommer minska avstånden som det går att arbetspendla på. I länet har vi tillverkningsindustrier som är helt beroende på att människor kan pendla till jobbet.

– Det finns forskning som visar att 45 minuter är den maximala tiden en människa kan sitta i bilen på väg till jobbet innan det känns ”för långt”, säger Anders Åkesson (C), riksdagsledamot samt vice ordförande i riksdagens trafikutskott.

Är det inte värt längre restider om antalet dödsolyckor minskar?

– Att rädda liv är ett oomkullkastligt argument. Men om efterföljsamheten är dålig så tvingas Trafikverket sätta upp fartkameror. Vilket vi sett på flera vägar som fick sänkt hastighet 2016, säger Anders Åkesson.

– Det är relativt billigt att byta ut plåtskyltar. Men när trafikanterna inte kan se någon skillnad på vägen så ser de inget skäl till hastighetsändringen och kör på som vanligt. I värsta fall tänker de att Trafikverket hellre sänker hastigheter än gör andra arbeten för att göra vägen säkrare.

Centerpartiet vill i stället se ett betydligt större användande av elektroniska skyltar som justerar hastigheten efter rådande väglag. Sådana skyltar finns i dag på exempelvis Ölandsbron.

– När du är på väg hem från jobb kanske vägen är torr och trafiken gles och då kan du köra i 110 km/h. Men nästa morgon är det nysnö och is och då kanske du bara ska köra i 60 km/h.

– På vissa tättrafikerade vägar håller Trafikverket ständig koll på flödena genom att se hur mobiltelefonerna rör sig. Och ser de att fyra-fem telefoner plötsligt står stilla så har sannolikt något dåligt hänt. De har även detaljrik väderdata.

– Så teknologin finns redan på plats och vi tror att efterföljsamheten ökar när trafikanterna vet att hastighetsbegränsningen inte är mekaniskt bestämd utan efter rådande förhållanden.

Det låter dyrt att byta ut alla plåtskyltar mot elektroniska dito?

– En elektronisk skylt kräver framdragen el och kostar ungefär som en fartkamera, vilket är ett par hundra tusen kronor. Men på de aktuella vägarna finns det inte så många skyltar och vi tror inte att det blir dyrare.

– Åtminstone inte om du ändå måste sätta upp fartkameror efter att du sänkt hastigheten.