De åtta tummarna som avgör Europas framtid

Strasbourg ,
När EU-parlamentet samlas i plenisalen i Strasbourg (höger i bild) används en ritual som främst är känd från det forna Romarriket och gladiatorstriderna i Colosseum (vänster i bild). Obs. Bilden är ett montage.
Foto: Gregorio Borgia,Fred Marvaux
När EU-parlamentet samlas i plenisalen i Strasbourg (höger i bild) används en ritual som främst är känd från det forna Romarriket och gladiatorstriderna i Colosseum (vänster i bild). Obs. Bilden är ett montage.

I den väldiga plenisalen i Strasbourg höjs inför varje omröstning ett antal tummar vid salens innersta cirkel med stolar. Beroende på om tummen pekar uppåt eller nedåt tänds omedelbart en solfjäder av röda eller gröna lampor bakåt i salen.

En gladiator som sårades på Colosseum i Rom under det forntida Romarriket kunde be kejsaren om nåd. Något som denne avgjorde genom att ge tumme upp, vilket betydde nåd, eller tumme ner, vilket betydde död.

Samma metod används i dagens EU-parlamentet, om än inte lika blodig. I stället för kejsare tillhör tummarna ledarna till de åtta partigrupperna och i stället för sårade gladiatorer är det olika lagförslag som godkänns eller förkastas.

Inför varje enskild omröstning lyfter partigruppernas ledare sina tummar för att påminna medlemmarna bakom dem om hur partigruppen kommit överens om att rösta i den aktuella frågan. Alla följer inte gruppens linje utan röstar efter eget huvud, men i snitt faller rösten i enighet med ledartummen i 80-90 procent av fallen.

Denna kuriosa tradition kan tyckas trivial, men är i själva verket ett effektivt hjälpmedel för väljare att navigera sig fram till rätt kandidat att rösta på i det kommande EU-valet.

Vid EU-valet den 26 maj kommer medlemsländerna utse totalt 705 parlamentariker. Antalet ledamöter per land avgörs av ländernas befolkningsmängd och Sverige ska tillsätta 21 parlamentariker, motsvarande 3 procent av stolarna i EU-parlamentet. Denna ordning kan kännas vemodig för en svensk väljare för även om exempelvis Centerpartiet skulle få 100 procent av de svenska rösterna, och vi därmed skulle skicka 21 centerpartister till Bryssel, så skulle det inte innebära att Centerpartiets politik dikterade EU:s framtid.

Däremot hade ett tillskott av extra centerpartister inneburit att partigruppen ALDE, där Centerpartiet ingår, fått fler röstande medlemmar i plenum och därmed större inflytande. Med andra ord en större solfjäder bakom ALDE:s tumme i plenum.

Allt detta innebär att den som vill göra ett så medvetet val som möjligt i EU-valet inte bara bör titta på de svenska partiernas valmanifest, utan även titta närmare på partigruppernas valmanifest.

Så vilka är då partigrupperna i EU-parlamentet? Jo, de kallas i folkmun för sina spännande akronymer: EPP, S&D, ECR, ALDE, De Gröna/EFA, GUE/NGL, EFDD och ENF.

För att bringa ordning i denna bokstavssallad har Östra Småland tagit hjälp av Stefan Höjelid, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Höjelid har ägnat sig åt EU- och Europaforskning sedan Sveriges inträde 1995 och gett ut flera böcker i ämnet.

Stefan Höjelid är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Foto: Linnéuniversitetet
Stefan Höjelid är docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Här följer Stefan Höjelids summering av vad som kännetecknar dagens åtta partigrupper:

 

EPP

EPP:s ledare, tysken Manfred Weber.
Foto: DAINA LE LARDIC
EPP:s ledare, tysken Manfred Weber.

Namn: Europeiska folkpartiets grupp.

Nuvarande svenska ledamöter (4): Anna Maria Corazza Bildt (M), Christofer Fjellner (M), Gunnar Hökmark (M), Anders Sellström (KD)

Mandat: 219 (29,2 procent)

Sammanhållning: 92,93 procent*

Hemsida: www.eppgroup.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Starkt proeuropeisk partigrupp som tillsammans med den socialdemokratiska partigruppen S&D sedan starten dominerat Europaparlamentet. Består av ledamöter från kristdemokratiska, konservativa och liberalkonservativa partier. Några av de dominerande partierna är tyska CDU/CSU, spanska Partido Popular, finländska Samlingspartiet, samt italienska Forza Italia.”

 

S&D

S&D:s ledare, tysken Udo Bullman.
Foto: Genevieve ENGEL
S&D:s ledare, tysken Udo Bullman.

Namn: Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet.

Nuvarande svenska ledamöter (6): Alexander Gabelic (S), Jytte Guteland (S), Anna Hedh (S), Olle Ludvigsson (S), Marita Ulvskog (S), Soraya Post (F!)

Mandat: 187 (25,2 procent)

Sammanhållning: 91,68 procent*

Hemsida: www.socialistsanddemocrats.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Starkt proeuropeiskt och efter EPP sedan 1999 den näst största partigrupperingen. Här ingår bland annat ledamöter från tyska Socialdemokraterna, franska Socialistpartiet, brittiska Labour, samt svenska Socialdemokraterna och finländska Socialdemokraterna.”

 

ECR

ECR:s ledare, britten Syed Kamall och polske Ryszard Legutko.
Foto: Marc DOSSMANN
ECR:s ledare, britten Syed Kamall och polske Ryszard Legutko.

Namn: Europeiska konservativa och reformister

Nuvarande svenska ledamöter (2): Peter Lundgren (SD), Kristina Winberg (SD)

Mandat: 73 (9,6 procent)

Sammanhållning: 87,19 procent*

Hemsida: www.ecrgroup.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Partiet blev i valet 2014 tredje största parti och brukar betecknas som konservativt, ekonomiskt liberalt, mjukt EU-skeptiskt och anti-federalistiskt. I partigrupperingen har bland annat ledamöter från det brittiska konservativa partiet (Tory), som en gång bröt sig ur EPP, varit tongivande, men där ingår också ledamöter från det regerande polska Lag och Rättvisa (PiS), finska Sannfinländarna, det danska Dansk Folkeparti, och Sverigedemokraterna. I och med det kommande brittiska utträdet ur EU kommer sannolikt PiS att försöka finna nya allierade.”

 

ALDE

ALDE:s ledare, belgaren Guy Verhofstadt.
Foto: Mathieu CUGNOT
ALDE:s ledare, belgaren Guy Verhofstadt.

Namn: Alliansen liberaler och demokrater för Europa

Nuvarande svenska ledamöter (3): Jasenco Selimovic (L), Cecilia Wikström (L), Fredric Federley (C)

Mandat: 68 (9,0 procent)

Sammanhållning: 88,93 procent*

Hemsida: www.alde.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Har traditionellt tillsammans med EPP och S&D utgjort en av de tre största partigrupperingarna. Är sedan valet parlamentets fjärde största parti. Ledamöterna kommer i huvudsak från liberala och socialliberala partier. I gruppen ingår bland annat ledamöter från det tyska FDP, brittiska Liberaldemokraterna, finska Svenska Folkpartiet (ja, partiet heter så) och Centerpartiet, samt Centerpartiet och Liberalerna från Sverige. Partiledare är sedan 2009 Guy Verhofstadt, som gjort sig känd som en starkt profilerad EU-federalist.”

 

De Gröna/EFA

De Gröna/EFA:s ledare, belgaren Philippe Lamberts och franske Franziska
Foto: Genevieve ENGEL,Marc DOSSMAN
De Gröna/EFA:s ledare, belgaren Philippe Lamberts och franske Franziska "Ska" Keller.

Namn: De gröna/Europeiska fria alliansen.

Nuvarande svenska representanter (4): Max Andersson (MP), Jakop Dalunde (MP), Linnéa Engström (MP), Bodil Valero (MP)

Mandat: 52 (6,9 procent)

Sammanhållning: 94,62 procent*

Hemsida: www.greens-efa.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Här samsas gröna politiker från Europas olika hörn med representanter med egna specialfrågor som exempelvis separatister från Katalonien, Skottland och Wales.”

 

GUE/NGL

GUE/NGL:s ledare, tysken Gagriele Zimmer.
Foto: Mathieu CUGNOT
GUE/NGL:s ledare, tysken Gagriele Zimmer.

Namn: Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster.

Nuvarande svensk representant (1): Malin Björk (V)

Mandat: 52 (6,8 procent)

Sammanhållning: 79,3 procent*

Hemsida: www.guengl.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”I denna partigruppering återfinns kommunister och socialister från olika medlemsländer i EU.”

 

EFDD

EFDD:s ledare, britten Nigel Farage.
Foto: Mathieu CUGNOT
EFDD:s ledare, britten Nigel Farage.

Namn: Frihet och direktdemokrati i Europa.

Ingen svensk representant.

Mandat: 43 (5,9 procent)

Sammanhållning: 49,73 procent*

Hemsida: www.efddgroup.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”Här har det brittiska Ukip med partiledaren Nigel Farage som dominerande Brexit-entusiast varit ett av de dominerande partierna, men här finns också representanter för det tyska EU-kritiska partiet Alternative für Deutschland samt franska nationalister.”

 

ENF

ENF:s ledare, franske Nicolas Bay och nederländaren Marcel de Graaff.
Foto: Fred MARVAUX,Marc DOSSMAN
ENF:s ledare, franske Nicolas Bay och nederländaren Marcel de Graaff.

Namn: Nationernas och friheternas Europa

Ingen svensk representant.

Mandat: 36 (4,8 procent)

Sammanhållning: -*

Hemsida: www.enf.eu

Stefan Höjelids kommentar: ”I denna partigrupp långt ut på högerkanten återfinns ledamöter från det franska Nationell Samling (tidigare Nationella Fronten) med Marine le Pen i spetsen som är ett starkt EU-kritiskt parti med frågor som protektionism och invandringsfientlighet högt på agendan. Andra partier som ingår här är det italienska Lega Nord samt Frihetspartiet i Österrike och Nederländerna.”

 

NI

Namn: Grupplösa i EU-parlamentet, ett samlingsnamn för de parlamentariker som inte ingår i någon partigrupp och inte heller har någon ledare som pekar med sin tumme innerst i plenum.

Mandat: 20 (2,6 procent)

 

”Intressant, men..?”

Denna genomgång har förhoppningsvis hjälpt dig få bättre koll på partigrupperna och varför det är klokt att väga in dem under valdagen. Om du är osäker på vilken partigrupp som bäst överensstämmer med dina egna åsikter så har EU tagit fram en valkompass som hjälper dig hitta fram till den parlamentariker, och den partigrupp, som bäst matchar dig:

 

* Siffran är framtagen av organisationen Votewatch och visar i vilken utsträckning partigruppens medlemmar röstade i enighet med gruppens linje under mandatperioden 2009-2014. ENF saknar siffra då partigruppen bildades under den nuvarande mandatperioden.