Drottningens lusthus grävs fram på slottet

Kalmar slott Artikeln publicerades
Magnus Stibéus, arkeolog som är ansvarig för undersökningen på slottet.
Foto: Ulf Carlsson
Magnus Stibéus, arkeolog som är ansvarig för undersökningen på slottet.

Är det lusthuset Johan lll byggde till sin 30 år yngre hustru Gunilla Bielke som arkeologerna håller på att gräva fram på norra försvarsvallen vid Kalmar slott?

De arkeologiska utgrävningarna ska ner sex meter. Undersökningarna görs för att möjliggöra en förstärkning av muren runt slottet som är i vanskligt skick på sina ställen.

– Vi vet att flera drottningars lusthus var belägna på den norra vallen, säger arkeologen Magnus Stibéus, från Statens historiska museer. Och vi har hittat grunder, men om det handlar om rester efter lusthus vet vi inte än.

– Från norra vallen hade drottningen och hennes följe en vacker och spännande utsikt mot gamla Kalmar stads mycket livaktiga hamn i Slottsfjärden.

Vallarna runt slottet har förstärkts i flera omgångar. De nu aktuella arkeologiska arbetena beräknas pågå under två veckor. Sedan kan jobbet med muren börja. Den här gången handlar det inte om att rusta mot kaninhål utan att förstärka vallarna som annars kan riskera att att rasa.

Mimmi Mannheimer och Magnus Stibéus.
Foto: Ulf Carlsson
Mimmi Mannheimer och Magnus Stibéus.

– Det är jätteroligt, säger slottschefen Mimmi Mannheimer. Man vet aldrig vad man kan hitta.

Vid en utgrävning för några år sedan hittades en tidigare helt okänd begravningsplats innanför slottets murar.

Jordmassorna undersöks noga och just vid den tid vi är på besök börjar metalldetektorn pipa rejält nere i ett grävhål. Arkeologen Johan Stenvall kan så småningom plocka fram ett litet silvermynt.

Johan Stenvall hittar ett silvermynt från 1400-talet under pågående presskonferens.
Foto: Ulf Carlsson
Johan Stenvall hittar ett silvermynt från 1400-talet under pågående presskonferens.

– Antagligen från 1400-talet, bedömer Magnus Stibéus. Förmodligen har det varit med i de jordmassor som forslades hit av bönder och soldater när muren byggdes. Vi hittar också massor med spik, en del benrester från djur och järnföremål. Och så olika projektiler från musköter och liknande vapen.

Säkert ett mynt som kommit med de jordmassor som bönder och soldater tvingades släpa upp på vallarna, tror arkeologen Magnus Stibéus.
Foto: Ulf Carlsson
Säkert ett mynt som kommit med de jordmassor som bönder och soldater tvingades släpa upp på vallarna, tror arkeologen Magnus Stibéus.

Kalmar slotts äldsta delar är från 1100-talet. Men de områden som nu undersöks är betydligt yngre. Det var Gustav Vasa som började bygga de mäktiga försvarsvallarna. Kanonerna måste få plats någonstans. De arkeologiska undersökningarna vid slottet har pågått i 100 år. Men det går alltid att hitta något nytt, även om man tittar på områden där arkeologer tidigare varit verksamma, säger Magnus Stibéus.

– Vi har andra undersökningsmetoder idag och kan få andra resultat.

Utgrävningarna på slottets norra vall kommer att guidas för allmänheten vid två tillfällen. Dels söndagen den 13 april klockan 13.00, dels torsdagen den 12 april klockan 17.00