Elever fick lära om extrema Sverige

Kalmar ,
Den före detta polisen Mustafa Panshiri föreläste under torsdagen om kulturella skillnader och värderingar för elever på Lars Kaggskolans språkintroduktionsprogram. 2 bilder
Foto:Tomas Löwemo
Den före detta polisen Mustafa Panshiri föreläste under torsdagen om kulturella skillnader och värderingar för elever på Lars Kaggskolans språkintroduktionsprogram.

Vad innebär det egentligen att bo i ett sekulärt och demokratiskt land som Sverige? Den frågan fick elever med bakgrund som flyktingar på Lars Kaggskolan svar på under torsdagen.

Under torsdagen gästades Kalmar av Mustafa Panshiri som föreläste för elever på språkintroduktionsprogrammet.

På agendan stod medborgares grundläggande skyldigheter i Sverige samt kulturella skillnader mellan Sverige och bland annat Afghanistan, Syrien, Irak och Sudan.

Ämnen som avhandlades var bland annat yttrandefrihet och Lars Vilks rätt att rita Muhammedteckningar, jämställdhet mellan könen och de svenska polisrapporterna.

– Om man begår ett litet brott så hamnar man inte i fängelse i Sverige, vilket får vissa att tro att man får göra vad som helst.

– Men ni ska veta att i Sverige skrivs det rapporter på allt och era liv blir svårare om ni begår brott. Om polisen griper er för snatteri så kan det i fem år bli svårt att få jobb eller få banklån till en lägenhet.

Med konkreta exempel och tydliga frågeställningar fortsatte Panshiri att fråga ut eleverna om deras rättigheter och skyldigheter i Sverige.

Vilka frågor får du oftast från ungdomarna?

– Det handlar ofta om grundläggande frågor som vi som vuxit upp i Sverige marinerats i, men som för dem är väldigt stora frågor, säger Panshiri efter föreläsningen.

– Det kan exempelvis handla om varför man kan lita på svenska poliser och frågor kring jämställdhet.

Det är väldigt grundläggande frågor du tar upp. Får inte de som flyr till Sverige den här informationen under mottagandet?

– Det är vi faktiskt dåliga på. Alla vi tar emot får en slags introduktion, men den riktar sig främst till de vuxna och handlar främst om försäkringskassan, socialtjänsten och vilka rättigheter man har i Sverige.

– Men vilka skyldigheter man har i Sverige glöms lite bort.

Svensk integration, och dess brister, har varit ett hett debattämne i flera år nu. Vad krävs enligt dig för att integrationen i Sverige ska bli bättre?

– Jag håller faktiskt på att skiva en reportagebok där jag och min medförfattare söker svar på frågan om vad som gick fel i Sveriges integration, samt försöka visa en väg framåt.

– En fråga som vi lyfter upp är hur vi ska hantera de som inte vill bli integrerade. De som vill ta del av offentliga medel men som inte vill bli en del av samhället. Detta handlar inte bara om flyktingar utan även om exempelvis svenska alkoholister och medlemmar i kriminella mc-gäng.

– Vi har intervjuat många politiker och makthavare och de flesta blir paffa när de får frågan.

– Vi i Sverige tycker att vi och vårt sätt att leva är så bra att vi förutsätter att alla som kommer hit vill leva som vi.

– Många politiker svarar att det krävs mer kurser, och det är alltid bra med utbildning. Men de som inte vill bli integrerade är ett stort problem, och en utmaning.

Varför vill somliga inte bli integrerade?

– Vi glömmer lätt att vi är extrema, att Sverige är ett extremt land sett till våra värderingar och vår enorma tillit till myndigheter och polisen.

– Vår tillit till myndigheterna är bra, och är vad som gjort Sverige till ett så bra land. Men det riskerar också göra oss naiva, vilket flera politiker sagt under det senaste året.

Ser du ljust på utvecklingen inom svensk integration framöver?

– Det beror på vilken grupp vi talar om. De jag valt att arbeta med är unga, nyfikna och formbara. Men deras föräldrar, de som kommer hit som vuxna. Där är utmaningen större.

Fakta

Mustafa Panshiri

Panshiri var 11 år gammal när han tillsammans med sin familj flydde till Sverige från Afghanistan 1998.

Han bestämde sig för att bli polis och blev 2013 den första polisen i Sverige med afghansk bakgrund. Särskilt länge hann han emellertid inte arbeta som polis innan han blev ombedd att föreläsa om sin bakgrund och sin resa för unga flyktingar.

I dag har han tillfälligt sagt upp sig från polisen för att kunna hålla föreläsningar på heltid.

Hittills har Panshiri hunnit föreläsa i 162 och Sveriges 290 kommuner och skriver även på en bok om problemen inom den svenska integrationen.

Föreläsningarna ges dels på svenska och dels på dari och fokuserar på grundläggande svenska rättigheter och skyldigheter samt kulturella skillnader mellan Sverige och länderna som eleverna har sin bakgrund i.

Visa mer...