Ett vrak blev två blev tre

Kalmar
Nicholas Nilsson står i vraket som ska flyttas för att ge plats åt ett garage för Linnéuniversitetet.Vrket ligger med fören mot staden.
Foto: Karin Asmundsson
Nicholas Nilsson står i vraket som ska flyttas för att ge plats åt ett garage för Linnéuniversitetet.Vrket ligger med fören mot staden.

Upptäckten av det tredje vraket där Linnéuniversitetet byggs gör att den arkeologiska undersökningen tar en vecka längre än planerat. – Men jag kan inte säga om det försenar projektet, säger Ola Lövgren som är projektdirektör på Skanska.

Hur mycket det kommer att kosta att flytta vraken vill han inte spekulera i. Men det är en komplicerad operation. Det första vraket väger 30 ton.

Tidigare i veckan upptäctes det tredje vraket. Av det återstår mittsektionen.
Tidigare i veckan upptäctes det tredje vraket. Av det återstår mittsektionen.

– Det krävs en stålkonstruktion som ska förstärka vraket, och det kommer en jättestor mobilkran som ska utföra själva lyftet. Vi samarbetar med en mängd experter, och det är extremt inspirerande, säger Joakim Bergsell som är produktionschef.

Lyftet ska göras i februari. Fram till

Under fredagen visades vrakplatsen upp, med två av de tre vraken. Det första, och det största, hittades 1997 i samband med att det numera rivna laboratoriet byggdes. I februari ska det flyttas i en komplicerad operation och förvaras i en grop några meter från fyndplatsen. När den gropen grävdes hittades vrak nummer två, som numera är bortforslat men ska deponeras igen, och i början av veckan hittades vrak nummer tre. Av det vraket finns endast mittensektionen kvar. Man kan se var masten funnits, och fartyget har varit minst 15 meter långt. Troligen är det sänkt i mitten av 1700-talet, samtidigt som de övriga vraken. Stora delar av området är skapat av utfyllnadsmaterial.

– Det är inte konstigt att man hittar vrak och vrakdelar. Man har omformat hela kusten, och det arbetet fortsätter, säger arkeologen Ivonne Dutra Leivas från Kalmar läns museum som tillsammans med Nicholas Nilsson arbetar med vraken.

Det första vraket är tämligen välbevarat. Den undersöktes 1997, men nu görs ytterligare undersökningar. Tekniken har gått fram under de åren. Man vet att träden som användes till bygget fälldes 1715. Numera kan man ta reda på var träden vuxit, och kanske också var fartyget är byggt. Modellen är holländsk

Fartygen är byggda med olika teknik. Vrak tre är klinkbyggt, vilket innebär att bordläggningsplankorna går omlott. Under medeltiden var klinkbyggda skepp norm. Vrak ett är byggt i kravell, där man plankorna ligger kant i kant fästa mot spanten, vilket ger en slät in- och utsida. Båda metoderna har använts parallellt. Kravellbåtar kunde byggas större och därmed ta mer last.

– Det är som ett stort pussel. Och det är lite speciellt att man gräver fram vrak, i vanliga fall dyker man efter dem, säger Nicholas Nilsson.

Vid vraken har arkeologerna gjort andra fynd, bland annat keramik.

– Men det är svårt att knyta dem till vraken. Man har fyllt ut området med sopor. säger Nicholas Nilsson.

Genom flytten kommer vraken att bevaras åt eftervärlden.

– Det är ovanligt att de är så här välbevarade, men det beror på den leraktiga syrefattiga tätt packade jorden. Skulle vi ta upp den i land uppstår processer som skapa instabilitet, säger Ivonne Dutra Leivas.

Det kommer att bli mellan sex och tio offentliga visningar av vraken.