Färjan som Nazityskland vaktade dag och natt

Brevik/Kalmar Artikeln publicerades
Den tidigare bilfärjan Pentan står i dag och rostar med sönderskuret skrov på Tjärhovskajen. Men en gång i tiden vaktades hon dag och natt av Nazitysklands ockupationsarmé i Norge.
Foto: Tomas Löwemo
Den tidigare bilfärjan Pentan står i dag och rostar med sönderskuret skrov på Tjärhovskajen. Men en gång i tiden vaktades hon dag och natt av Nazitysklands ockupationsarmé i Norge.

Pråmen som sjönk i Kalmar hamn bär på en oanad historia. Östra Småland sökte hennes rötter och fann en berättelse om ockupation, Nazitysklands kärnvapenprogram och LO:s glassförsäljning.

Pråmen låg och rostade i Kalmar hamn i drygt tio år innan hon sjönk vid Barlastholmen den 30 oktober. Bärgningen blev en komplicerad historia, vilket Östra Småland tidigare rapporterat om.

Men vad är det egentligen för flytfarkost som varit en del av Kalmar småbåtshamn under så lång tid?

För att få svar på den frågan måste man bege sig 475 kilometer från Kalmar, till det lilla norska kustsamhället Brevik, vid mynningen till Skagerrak.

Det var hit pråmen, som i grunden är en bilfärja, levererades från Trosvik Mekaniske Verkstad år 1935. Färjan fick namnet M/S Brevik Kommunale Ferje Nr 4 och trafikerade rutten Brevik-Stathelle över Frierfjorden, tillsammans med två snarlika systerfärjor. I folkmun kortades hennes knöliga namn och hon blev känd som ”Pentan”, efter hennes motor. Kapaciteten var fyra personbilar och 100 gående passagerare.

– För att komma vidare från min hemby Brevik till Sørlandet så behövde biltrafiken fraktas med färja över Frierfjorden till Stathelle. Där var fjorden som smalast, cirka 200 meter, säger Harald Nikman.

Harald Nikman är författare, lokalhistoriker och medlem i föreningen Brevik Historielag. Han är född och uppvuxen i Brevik och har hjälpt Östra Småland kartlägga Pentans dramatiska historia.

Harald Nikman, lokalhistoriker i norska Brevik, har hjälpt Östra Småland kartlägga pråmens historia.
Foto: Privat
Harald Nikman, lokalhistoriker i norska Brevik, har hjälpt Östra Småland kartlägga pråmens historia.
Bild på M/S Brevik Kommunale Ferje Nr 4, eller ”Pentan”, under hennes storhetstid som bilfärja på Frierfjorden i Sydnorge under 1930-1950-talet.
Foto: Brevik kommune
Bild på M/S Brevik Kommunale Ferje Nr 4, eller ”Pentan”, under hennes storhetstid som bilfärja på Frierfjorden i Sydnorge under 1930-1950-talet.

För även om Pentan uppskattades av Brevik/Stathelle-resenärerna under sina första fem år i tjänst så var det först på våren 1940 som hon blev viktig på riktigt, som i ”kriegswichtig”.

År 1940 invaderades Norge av Nazityskland.

– Pentan var i trafik under hela kriget och de tyska ockupanterna höll ständigt vakt vid färjeläget och det fanns alltid tyska vakter med ombord.

– Den här färjeöverfarten var strategiskt viktig för de tyska ockupanterna då den utgjorde huvudvägen mellan Østlandet och Sørlandet och länken mellan havet och Norsk Hydros fabriker på Rjukan.

Just Norsk Hydro var av synnerligen stor vikt för ockupationsmakten och något som Nazitysklands högsta ledning hölls uppdaterade kring. Vid fabrikerna tillverkades nämligen tungvatten, en absolut nödvändighet i Nazitysklands kärnvapenprogram.

Detta förstod De allierade som iscensatte den så kallade Tungvattenaktionen där en grupp norska kommandosoldater sprängde delar av anläggningen. De allierade fällde även bomber över fabrikerna och de återkommande sabotagen var en bidragande faktor till att Nazityskland aldrig lyckades utveckla kärnvapen.

Norsk Hydro grundades 1905 och anlade 1934 världens första kommersiella anläggning för utvinning av tungt vatten i Telemarken. I dag är Norsk Hydro världens fjärde största aluminiumtillverkare.
Foto: Fredrik Hagen/TT
Norsk Hydro grundades 1905 och anlade 1934 världens första kommersiella anläggning för utvinning av tungt vatten i Telemarken. I dag är Norsk Hydro världens fjärde största aluminiumtillverkare.

Sin strategiska placering gjorde att Pentan och hennes systerfärjor fick slita hårt under ockupationsåren, och Pentan fick även en speciell uppgradering av tyskarna.

– Under kriget var det ransoneringar och svårt att få fram diesel, så tyskarna monterade gasgeneratorer på färjorna nummer fyra och fem. Fyran, Pentan, användes av tyskarna för att frakta utrustning och material till byggandet av försvarsställningar längs fjorden och ute på öarna i distriktet.

Pentans slit under nazisterna fortsatte fram till i maj 1945, då Tyskland kapitulerade efter att Adolf Hitler tagit sitt liv i Berlin.

Efter kriget påbörjades återuppbyggandet av Europa och Pentan återgick till att betjäna resenärerna mellan Brevik och Stathelle. Det fortsatte hon med fram till år 1953 då hon såldes till ett redderi i Stockholms skärgård. Hennes systerfärjor fortsatte trafikera Fierfjorden i ytterligare nio år.

– År 1962 blev byggnationen av den stora hängbron över fjorden klar och därmed var det slut med bilfärjor i Brevik.

Norska tv-kanalen NRK1 gjorde 1956 ett reportage om färjetrafiken mellan Brevik och Stathelle. Pentan hade då redan sålts, men klippet visar hur färjeläget och trafiken ut:

Mellan samhällena Brevik, till vänster, och Stathelle, till höger, flyter Frierfjorden som här endast är 200 meter bred. När hängbron, Breviksbron, invigdes 1962 var det slut med färjetrafiken.
Foto: Trond Reidar Teigen/NTB/TT
Mellan samhällena Brevik, till vänster, och Stathelle, till höger, flyter Frierfjorden som här endast är 200 meter bred. När hängbron, Breviksbron, invigdes 1962 var det slut med färjetrafiken.

Efter 28 år som bilfärja i Brevik började Penta trafikera öarna Värmdö och Ljusterö. I 36 år, fram till år 1989, trafikerade hon olika delar av Stockholms skärgård och transporterade först passagerare och senare sopor.

Bild på Pentan i Vaxholm år 1967, då hade hon döpts om till M/S Express och agerade passagerarfärja.
Foto: Christer Samuelsson
Bild på Pentan i Vaxholm år 1967, då hade hon döpts om till M/S Express och agerade passagerarfärja.

1989 såldes hon till Sjörestauranger HB i Kalmar, byggdes om och blev en restaurangbåt. 1993 köptes hon av LO-distriktet i Sydöstra Sverige som tog henne till Borgholm och förvandlade henne till ”Café LO-katten”. 1995 blev hon av med sin motor och blev en pråm.

– Vi köpte henne till vår sommarverksamhet som var unik då men idag finns facket på sommarjobbet i hela landet, säger Jussi Gröhn, ombudsman vid LO-distriktet i Småland och Blekinge och som var med när Pentan agerade LO-kafé.

Jussi Gröhn är ombudsman vid LO-distriktet i Småland och Blekinge och var med när Pentan användes som kafé i Borgholm på 1990-talet.
Foto: SUVAD MRKONJIC
Jussi Gröhn är ombudsman vid LO-distriktet i Småland och Blekinge och var med när Pentan användes som kafé i Borgholm på 1990-talet.

– Vi ville ha en samlingsplats dit framför allt ungdomarna på Öland kunde komma förbi och få lite råd om allt som hör sommarjobbet till.

– Vi sålde pråmen då den var i för dåligt skick och behövde åtgärdas vilket de nya köparna visste och därför fick den till ett bra pris. Mig veterligen har den inte varit uppe på varv sedan vi hade den och jag har varit förvånad hur länge den verkligen höll eftersom den behövde åtgärdas redan på 1990-talet.

Pentans senare liv har varit svårt att kartlägga och uppgifterna går isär. Men 2005 ska hon ha köpts av Våffel- och Glassbåten i Borgholm AB som sålde vidare henne redan nästkommande år. De nya ägarna tog henne till Göteborg för en ny tur som restaurangbåt, detta gick emellertid inget vidare och två gånger ska hon ha varit nära att sjunka. Ytterligare några ägarbyten senare och ännu en kort sejour i Borgholm landade hon i Kalmar omkring år 2007.

Därefter har hon legat förtöjd vid olika kajplatser i Kalmar hamn. Den 30 oktober i år sjönk hon utanför Barlastholmen och den 9 november lyftes hon upp på Tjärhovskajen. Troligtvis var det sista gången hon kände vatten under skrovet, 83 år efter hennes första tur mellan Brevik och Stathelle.