Fetma ger ökat skydd mot ALS

Tallhagen Artikeln publicerades
Att vara överviktig ger en ökad motståndskraft mot förlamningssjukdomen ALS.
Foto: Bertil Ericson / TT
Att vara överviktig ger en ökad motståndskraft mot förlamningssjukdomen ALS.

Om du vill öka ditt skydd mot förlamningssjukdomen ALS så ska du gärna väga mycket, gärna ha stor mage och gärna ha diabetes. Det meddelades på en ALS-konferens i Kalmar under tisdagen.

Under tisdagen anordnade Neuroförbundet en ALS-konferens på Brofästet. Inbjudna var ALS-patienter, anhöriga och inte minst verksamma läkare och forskare som fick höra de senaste rönen från ALS-forskningen.

– Det finns både bra och dåliga fetter men har du en låg andel fett i kroppen så löper du högre risk att få ALS. Väger du lite så har du även mindre motståndskraft under sjukdomsförloppet, berättade Caroline Ingre, ALS-läkare tillika forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Du ska gärna väga mycket, gärna ha bukfetma och gärna ha diabetes. Då ökar du överlevnadslängden för ALS.

ALS-läkaren Caroline Ingre är en av Sveriges främsta forskare inom ALS. Under tisdagen föreläste hon på en konferens i Kalmar anordnad av Neuroförbundet.
Foto: Tomas Löwemo
ALS-läkaren Caroline Ingre är en av Sveriges främsta forskare inom ALS. Under tisdagen föreläste hon på en konferens i Kalmar anordnad av Neuroförbundet.

Fakta

ALS

Amyotrofisk lateral skleros , ALS, är en förlamningssjukdom som bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som aktiverar de viljemässigt styrda musklerna.

Syn eller hörsel påverkas aldrig av ALS och oftast inte funktioner som känsel och förmågan att hålla tätt.

Orsaken är inte känd och sjukdomen kan inte botas, men några av besvären kan behandlas.

Den som har ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. Det sker oftast inom två till fyra år efter insjuknandet, men en del lever betydligt längre.

Varje år insjuknar omkring 200 personer i Sverige i ALS.

Källa: 1177.se

Visa mer...

Framför Ingre satt ett 70-tal besökare, och flertalet reagerade på informationen. En kvinna undrade om inte fetma ökar risken för hjärtattacker.

– Det finns en sådan risk, svarade Ingre, men i dag överlever man oftast hjärtinfarkter, men ALS överlever man inte.

Att uppmana till övervikt för att öka skyddet mot ALS låter radikalt, och för många i lokalen verkade det definitivt vara nya rön. Men egentligen klargjordes sambandet mellan kroppens fetter och motståndet mot ALS redan år 2007.

– Det är ett problem att forskningen ibland har svårt att nå ut till läkarna som faktiskt behandlar patienter, säger Caroline Ingre till Östra Småland vid en kaffepaus.

– De flesta forskare är inte läkare utan neurologer, biologer eller biomedicinare. Det gör att forskningen har svårt att ta steget från labbet till kliniken. Ett annat problem är att en upptäckt oftast behöver upprepas flera gånger, gärna i flera länder, innan det på något vis accepteras av fältet.

En annan upptäckt som redan gjorts men som Ingre märkt inte fått ett ordentligt genomslag är hur en mätning av en patients neurofilament kan förutse hur snabbt sjukdomsförloppet kommer vara.

– När sjukdomen fortskrider och nervcellerna dör, läcker det ut neurofilament från nervtrådarna. Beroende på mängden neurofilament som uppmäts kan aggressiviteten av sjukdomen och på så vis även överlevnadstiden till viss del estimeras. Uppmäts till exempel 3 000 ng/L i testet så kommer han eller hon ha ett långsammare sjukdomsförlopp och gradvis hinna vänja sig vid funktionsbortfallet.

– Men vi har även haft patienter där testet visat väldigt höga nivåer, upp mot 40 000 ng/L och de patienterna har inte överlevt lika länge.

– Det är en stor skillnad mellan de patienterna, hur deras sjukdom utvecklas över tid, men ändå undersöks inte förekomsten av neurofilament på alla kliniker. Resultatet kan i hög grad påverka den omvårdnad och behandling patienten får då förutsättningarna skiljer väldigt mellan långsamma och snabba former.