Fiskodling på massabruk – realistiskt men dyrt

Kalmar län Artikeln publicerades

Att odla fisk i processvatten från massabruk kan vara ett sätt att ta tillvara värme och näringsämnen, det visar en förstudie av forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Men det kan bli svårt att tjäna pengar på fiskarna.

Mönsterås Bruk har förutsättningarna för fiskodling, men frågan är om det finns någon ekonomi i vattenbruket.
Foto: Helen Edvall
Mönsterås Bruk har förutsättningarna för fiskodling, men frågan är om det finns någon ekonomi i vattenbruket.

Projektet ”Integrerad akvakultur med cellulosaindustri” startade hösten 2016. Forskarna på IVL Svenska Miljöinstitutet har i en förstudie försökt svara på om processvatten från pappersbruk kan tas tillvara i fiskodling.

– Restutsläppen innehåller förutom värme också värdefulla näringsämnen och organiskt material som stimulerar produktionen av alger vilket utgör föda för till exempel mört och braxen, vilka i sin tur skulle kunna vara lämpliga som foder till större matfiskar i landbaserad fiskodling, säger Magnus Karlsson, en av forskarna bakom studien.

Han har tillsammans med bland andra marinbiologen Åsa Strand undersökt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för kommersiellt vattenbruk intill svenska massabruk.

– Det svenska vattenbruket är i jämförelse med andra länder underutvecklat, säger Åsa Strand.

– Trots att vi har goda förutsättningar produceras bara drygt tolv tusen ton fisk eller musslor. Norges produktion överstiger en miljon ton. Men både från politiskt och privat håll finns nu en stark önskan att öka vattenbruket i Sverige.

”Det svenska vattenbruket är i jämförelse med andra länder underutvecklat”

Det är de östgötska skogsindustrierna i anslutning till Motala ström, Skärblacka bruk, Fiskeby board och Bravikens pappersbruk, som har tillhandahållit data till studien.

Bland fördelarna med fiskodling nämns bland annat att industrierna minimerar sina restutsläpp, slipper kyla det varma vattenutsläppet samt minskar behovet av att tillföra närsalter till den egna reningsanläggningen.

Enligt förstudien beräknas den årliga kostnaden för ett vattenbruk som producerar mellan 500 och 750 ton fisk per år till 30-40 miljoner kronor. Det skulle ge ett kilopris på cirka 50-60 kronor.

Exempel på arter som skulle kunna bli aktuella i en framtida odling är tilapia, abborre, jätteräka och afrikansk mal. Gemensamt för dessa är att de är så kallade varmvattenarter som behöver tillgång till uppvärmt vatten under större delen av året.

Roine Morin, hållbarhetschef på Södra, kallar resultatet intressant och realistiskt.
Foto: Roger Carlsson
Roine Morin, hållbarhetschef på Södra, kallar resultatet intressant och realistiskt.

På Södra, som äger massabruket Södra Cell Mönsterås, är förstudien ingen nyhet.

– Jag känner till rapporten väl, jag har själv varit med och godkänt projektet, säger Roine Morin, hållbarhetschef på Södra.

– Resultatet är intressant och realistiskt men det finns bara ett aber. Kilopriset på Tilapia blir nog väl dyrt.

Han nämner förstudiens beräkning, som landar på uppåt 60 kronor kilot i kostnad för odlaren.

– Det skulle innebära minst det dubbla i affär. Vill du betala 120 kronor per kilo för Tilapia? Inte jag.

Enligt Roine Morin hade det varit en annan sak om det hade varit exempelvis röding som odlades.

– Då skulle jag tänka mig att betala, men de måste ha kallt vatten så det är inte möjligt.

– Annars gillar jag idén med ett ekosystem i i reningen. Där man går från encelliga organismer upp till exempelvis kräftdjur.

Fakta

Fördelar med fiskodling – enligt förstudien

För vattenbruk skulle samlokalisering med skogsindustri potentiellt kunna medföra:

Tillgång till processvatten av hög kvalitet

Tillgång till värmeenergi för uppvärmning av odlingen

Tillgång till ett slutsteg för rening av överskottsvatten

Tillgång till anläggningsytor och infrastruktur för produktion

Täckning av del av foderbehov genom lokalt utnyttjande av vitfisk från industrins primärrecipient

För en skogsindustri skulle en samlokalisering med ett vattenbruk potentiellt kunna medföra:

Minskat behov av kylning av processavloppsvatten

Minskat behov av att dosera närsalter till egen reningsanläggning

Förbättrade miljöförhållanden i recipienten genom reducering av vitfiskbestånd

Källa: Integrerad akvakultur medcellulosaindustri

Visa mer...
Tilapa är en av världens mest odlade fiskar.
Tilapa är en av världens mest odlade fiskar.

Fakta

Tilapia

Tilapia är ett samlingsnamn för fiskar som ingår i flera olika familjer av ciklider, vilka alla härstammar från Afrika.

Ciklider tillhör de abborrartade fiskarna och köttet hos tilapia är fast och vitt som hos abborren. Hos några av arterna är köttet röd- eller rosafärgat närmast skinnet vilket uppskattas av konsumenterna och har bidragit till en god prisbild.

Tilapia-arter är efter karpfiskar den näst mest odlade fiskgruppen internationellt. Den odlas i många delar av världen, bland annat i Kina, Egypten och Thailand.

De flesta arter av tilapia är tåliga och snabbväxande, men är beroende av vattentemperaturer upp mot 28 grader för att trivas och växa. Många av tilapia-arterna är allätare och forskning tyder på att det kan vara möjligt att odla dem till konsumtionsstorlek genom att endast använda vegetabiliskt foder.

Om tilapia skulle släppas ut eller rymma (där det finns förutsättningar för dess överlevnad) kan den ofta konkurrera med och tränga undan inhemska arter. Eftersom den är en främmande art är den i Sverige endast tillåten att odla i slutna system.

Småskalig odling och pilotförsök förekommer i Sverige i landbaserade recirkulerande system. Tilapia förekommer då och då på menyn hos svenska lunchrestauranger och har börjat synas i svenska livsmedelsbutiker.

Källa: Svenskt vattenbruk

Visa mer...