Förintelsen: Dåtidens ondska ska ge dagens elever ökad självinsikt

Ljungbyholm Artikeln publicerades

Varannan tisdag har ett 20-tal elever i årskurs 8 och 9 på Södermöreskolan träffats och diskuterat kring civilkurage, identitet, ansvar, vänskap, ondska med mera.

Vid första kurstillfället fick eleverna skriva ner sina förväntningar och hur de skulle förhålla sig till varandra. Tankarna samlades sedan på en tavla.
Foto: Fredrik Svensson
Vid första kurstillfället fick eleverna skriva ner sina förväntningar och hur de skulle förhålla sig till varandra. Tankarna samlades sedan på en tavla.

– Fokus har varit på andra världskriget och Förintelsen, med frågor som hur det kunde ske, säger Patricia Vildanfors, lärare, som tillsammans med ytterligare lärare, fritidsledare och kurator håller i kursen.

– Vi sitter inte inne med några rätta svar, för de finns inte. Det viktiga är att eleverna ska reflektera.

Just den här tisdagen läser läraren Carina Axelsson berättelsen om den amerikanska soldaten Alan Moskin Gunskirchen som var med och befriade fångarna i ett arbets- och koncentrationsläger i Österrike. En berättelse som nyligen sammanfattats av Björn af Kleen i Dagens Nyheter.

Eleverna sitter tysta och lyssnar på beskrivningen av hur fångarna som befriats dör när de försöker mätta sin hunger. De kvävs av den fasta födan.

Efter berättelsen vill lärarna att eleverna ska reflektera över det de fått höra.

– Det låter lite klyschigt, men alla gör misstag och vi måste acceptera det, lära oss och gå vidare.

Innan eleverna sätter sig tar de varsitt känslokort ur högen. Kortet de väljer ska spegla deras känslor och humör för dagen.
Foto: Fredrik Svensson
Innan eleverna sätter sig tar de varsitt känslokort ur högen. Kortet de väljer ska spegla deras känslor och humör för dagen.

Innan lektionen börjar har eleverna fått välja från en hög med kort på ett bord. Med hjälp av bilderna ska de sedan, inför de andra, berätta hur de känner sig just den här dagen.

– Jag valde ett med en gubbe som har en fågelskit på huvudet, för det har skitit sig, säger någon.

– Den här har svarta moln i bakgrunden, det är de nationella proven, säger en annan.

En elevs vilsenhet representeras av en gubbe med ögonbindel, ytterligare någon känner att hen åker runt i en cirkel. Andra återkommer till proven, och en del känner sig mest glada.

Hur eleverna pratar om vad de känner har förändrats under kursveckorna.

– De har utvecklats enormt och blivit mycket tryggare, säger Caroline Lustig.

– De vågar öppna upp sig och prata om sina känslor.

Om några veckor eleverna göra en gemensam resa till Gdansk och besöka koncentrationslägret Stutthof. För att kunna göra resan ansökte, och beviljades, om stipendium från Olof Palmes minnesfond.

Resan ska såklart redovisas, men hur det ska gå till är delvis upp till eleverna. Några kommer att använda sociala medier och publicera inlägg under resans gång, andra ska redovisa mer traditionellt för klasskamrater på skolan.

Nea Jonsson och Ellen Josefsson funderar på att redovisa resan till koncentrationslägret Stutthof i form av en bildvisning på Ljungbyhemmet.
Foto: Fredrik Svensson
Nea Jonsson och Ellen Josefsson funderar på att redovisa resan till koncentrationslägret Stutthof i form av en bildvisning på Ljungbyhemmet.

Nea Jonsson och Ellen Josefsson funderade på att rikta sig till de som kan ha egna minnen av andra världskriget.

– Vi vill visa bilder och berätta för de som bor på ålderdomshemmet, säger Nea Jonsson.

Hur har kursen varit?

– Intressant, vi har lärt oss mycket som vi inte visste innan, säger Ellen Josefsson.

Den åsikten delas av andra elever:

– Vi snackar inte så mycket om andra världskriget i skolan, säger Elsa Carlevad.

– Det är så mycket annat som ska hinnas med på historielektionerna. Här blir det mer diskussioner och djupare kunskap.

Linus Gunnarsson valde att söka kursen av personliga skäl.

– Min gammelmormor var med under kriget. Hon fick hjälp av Röda korset att ta sig från Estland till Sverige, men familjen splittrades.

– Hon var inte med om förintelsen, men har berättat om många jobbiga upplevelser.

Att läsa kursen har varit ett sätt för honom att lära sig om vad som hände under andra världskriget.

– Nu vet jag mycket, mycket mer.

Fakta

Stutthof

Stutthof (polska Sztutowo) var det första koncentrationslägret som nazisterna lät uppföra i Tyskland utanför 1937 års landgräns (i den före detta Fria staden Danzig), beläget 34 kilometer från Danzig (polska Gdańsk).

Lägret var i drift från den 2 september 1939 till den 9 maj 1945.

Från juni 1944 användes lägret som ett utrotningsläger, och cirka 85 000 människor mördades.

Källa: Wikipedia

Visa mer...