Forskar om minnen och kulturarv

Kalmar Artikeln publicerades

Två vita oxar. Fullmåne. Absolut tystnad. Så kan guldvagnen i Sandby borg hittas, enligt en gammal sägen. Men arkeologen Gustav Wollentz har kommit fram till att upptäckten av massakern också har skapat nya myter.

Gustav Wollentz är arkeolog och forskar om svåra kulturarv.
Foto: Karin Asmundsson
Gustav Wollentz är arkeolog och forskar om svåra kulturarv.

Historien om guldskatten skrevs ner 1960 av John Larsson, som var född i södra Sandby, och som hade samlat historier om borgen. Gustav konstaterar att folklore om att hitta skatter och ljusfenomen vid gamla lämningar och förhistoriska gravar verkar finnas över hela världen.

– Det finns andra historier om ljusfenomen och skrammel och kusliga läten. Ofta är det någon som kände någon som kände någon som ska ha upplevt det, som gumman som somnade och vaknade omgiven av småfolk. Och så finns det en historia om en sjörövarkonung på östra Öland. När han dog blev hans dotter sjörövardrottning, Sanna i Sandby. Hon ska ha blivit tillsammans med en kristen, och så ska Öland ha kristnats.

Gustav Wollentz, född och uppvuxen i Kalmar, är arkeolog. Han började plugga, först historia sedan arkeologi på Linnéuniversitetet.

– Jag lockades av det mer fysiska i arkeologin.

Tidigare i år disputerade han, vid universitetet i Kiel, med en avhandling om svåra kulturarv. Där var Sandby borg en av fallstudierna. Just nu är han i Kalmar för att medverka i ett projekt om hur man ska visualisera Södra Ölands världsarv. I förra veckan föreläste han om Sandby borg utifrån folkminnen och svåra kulturarv.

Det sägs att myten om att platsen är farlig har levts vidare på östra Öland i generationer, och att kyrkogården i Sandby är hemsökt av spöken från Sandby borg.

Men de äldre ölänningar han intervjuat har inga sådana minnen, utan berättar om en vacker lugn och fridfull plats, och när han frågar om deras tankar kring massakern i Sandby borg använder de ord som fantastiskt, jätteroligt, spännande.

”Det är normalt att upptäcka döda kroppar. Kanske inte så många på samma plats, men jag var vid utgrävningen och tittade på skeletten och jag tog ett bra fotografi. Men jag gjorde inga särskilda reflektioner, delvis för att det var så länge sedan, men också för att guiden sa att vi inte vet vilka de var” sa en man.

En kvinna sa: ”Nej jag tycker inte det är otrevligt. Jag tycker att det är så fantastiskt att kropparna har legat där under alla dessa år, det var inte långt under ytan.”

– Jag noterade att människor ägnade lång tid åt olika teorier, och det var roligt att se det djupa engagemanget.

Gustav säger att arkeologer ofta porträtterats i populärkulturen som detektiver eller äventyrare, tänk bara på Indiana Jones eller Lara Croft.

– Det är ju inte direkt så, men när jag upptäckte det var det redan för sent, skrattar han.

Han konstaterar att många har ett stort intresse för arkeologi.

– Intresset för Sandby borg är extremt stort. Där finns så många gåtor. Vad hände med kvinnorna? Varför är de döda inte begravda? Varför har borgen inte återanvänds? Och så har man hittat så extremt vackra fynd, som de förgyllda spännena.

Utgrävningarna vid Sandby borg inleddes 2010 då flera spektakulära fynd hittades, som smyckegömmor med exklusiva dräktspännen. Undersökningarna har visat att en massaker ägde rum i slutet av 400-talet. De döda lämnades obegravda. Hittills har drygt 30 individer hittats, samtliga är män. De yngsta bara spädbarn, den äldsta i 70-årsåldern. Borgen har aldrig återanvänts. Det har skapat ett unikt källmaterial och arkeologerna talar om ett fruset ögonblick. Projektet har rönt stort internationellt intresse. Bland annat har det gjorts en animerad film i Taiwan som beskriver överfallet.

Intresset för Sandby borg är extremt stort. Här arbetar projektledarna Ludvig Pahlmehl-Dufay och Helena Victor
Intresset för Sandby borg är extremt stort. Här arbetar projektledarna Ludvig Pahlmehl-Dufay och Helena Victor