Forskare: Mer blodigt våld i Kalmar att vänta

Kalmar Artikeln publicerades
Esther Friedman är lektor vid Linnéuniversitetet och forskar kring konflikthantering, medling och kriminologi. Enligt hennes internationella erfarenheter kan vi förvänta oss fler blodiga bråk i Kalmar.
Foto: Tomas Löwemo,LNU,Anders Jönsson,Ulrika Bergström
Esther Friedman är lektor vid Linnéuniversitetet och forskar kring konflikthantering, medling och kriminologi. Enligt hennes internationella erfarenheter kan vi förvänta oss fler blodiga bråk i Kalmar.

Knivbråken i centrala Kalmar ska inte ses som enskilda händelser. I stället är de tecken på att en eskalerande våldskultur kan ha etablerat sig bland Kalmars unga, det menar en LNU-forskare.

Under den senaste månaden har två allvarliga knivbråk mellan ungdomar skakat Kalmar. Men innan dess har det förekommit tjafs och bråk mellan olika grupperingar i centrala Kalmar sedan åtminstone förra hösten.

De två knivbråken är tecken på att våldsnivån eskalerat. Dessutom kan det mycket väl ha inträffat fler knivbråk än de två som uppmärksammats. Det menar Esther Friedman, lektor vid Linnéuniversitetet i Kalmar som forskar kring konflikthantering, medling och kriminologi.

– Man ska inte säga att det rör sig om enskilda situationer för varje utbrott är bara ett symtom för något större. Utgår man från statistiken så inträffar 4-10 orapporterade bråk för varje bråk som rapporteras in, säger Esther Friedman.

– Bråken kan betyda att det finns en våldskultur bland ungdomarna där våld ses som ett acceptabelt sätt att lösa konflikter. Men detta är inget nytt. Det är kanske nytt här i Kalmar men det händer överallt.

Eshter Friedman är lektor vid Linnéuniversitetet och forskar kring konflikthantering, medling och kriminologi. Enligt henne tyder de två blodiga bråken på att en våldskultur finns bland Kalmars unga och att fler knivbråk än de två som inrapporterats troligtvis har ägt rum.
Foto: LNU
Eshter Friedman är lektor vid Linnéuniversitetet och forskar kring konflikthantering, medling och kriminologi. Enligt henne tyder de två blodiga bråken på att en våldskultur finns bland Kalmars unga och att fler knivbråk än de två som inrapporterats troligtvis har ägt rum.

Enligt Friedman kan de två knivbråken mycket väl betyda att knivbråk kommer bli vanligare framöver i Kalmar.

– Att kniv använts är en gräns som passerats och då känner andra som befinner sig inom samma system att ”okej, ska jag försvara mig själv så kanske jag ska ha en kniv med i ryggsäcken”. Barn är kloka och när de inte känner sig trygga så agerar de på det.

Esther Friedman betonar att hon inte är insatt i konflikterna som förekommer bland ungdomarna som rör sig i Kalmar. Men hon känner igen eskaleringen av våldet.

– Det är alltid svårt att generalisera för varje konflikt har sin egen logik. Men det vi vet är att det internationellt sett skett en ökning av våldsamhet mellan ungdomar.

Enligt Friedman går det spåra det ökande våldet tillbaka till skolan och förekomsten av mobbing.

– Det man kan säga är att skolor, socialtjänsten och polisen är lite otränade i hur man ska hantera mobbing i skolan. De problemen minimeras och tas inte riktigt på allvar, och då kan det eskalera till våld och knivbråk.

– Om vi som samhälle, inte minst pedagoger, socialtjänsten och psykologer, inte arbetar gemensamt så finns det risk att fler barn hamnar i den här situationen.

– Men detta är egentligen ett arbete som ska börja redan på dagis där vi ska göra det tydligt för barnen att våld inte är acceptabelt samt lära dem andra sätt att hantera konflikter på. Men det här är något som vår generation har haft svårt att hantera.

Vad kan man göra när en våldskultur redan blivit etablerad bland ungdomarna i en stad?

– Vi som samhälle måste göra en insats och polisen, BUP och socialtjänsten ska utföra sina arbeten. Barn och ungdomar som hamnar i den här situationen har svårigheter, annars hade de inte hamnat i situationen och de behöver hjälp.

– Det viktigaste i det arbetet är att offerperspektivet ska tas in i situationen och fokus ska ligga på skadorna som uppstått. Vad händer när man hanterar en konflikt med våld? Vad blir de långsiktiga konsekvenserna på människors liv på grund av skadorna som uppstått? Hur minskar man skadorna? Det rör sig trots allt om barn i början av livet och då ska man sätta skadorna i centrum.

– Men det är lättare att förebygga våldet om man investerar i utbildning från början. Men det kostar mycket och politiker tycker inte om att investera i kostsamma sociala resurser.

– Detta trots att det faktiskt kostar samhället mycket mer pengar längre fram. Vägen tillbaka från våldet är en lång process och vi som samhälle hade vunnit på om vi investerat mer på utbildning i ett tidigare skede.