Borstar för att rädda miljön

Kalmar Artikeln publicerades

Det dråsar ner granulat, små svarta plastbitar, när tjejerna i IFK Kalmars F 04 borstar av kläder och skor efter lördagens träning på Bergaviks IP:s konstgräsplan. Tjejerna ingår i ett forskningsprojekt.

Maria Sjölund stöttas av tränaren Thomas Bendelin när hon borstar av skorna. Ellen Ohlsson och Lova Gröhn väntar på sin tur.
Foto: Karin Asmundsson
Maria Sjölund stöttas av tränaren Thomas Bendelin när hon borstar av skorna. Ellen Ohlsson och Lova Gröhn väntar på sin tur.

Under sex tillfällen ska det här laget, och fem andra lag, mäta hur mycket granulat spelarna har på sig när de lämnar planen.

Utan borstning följer granulatet med ut från plan, och hamnar inte bara i fotbollspelarnas hem utan också i naturen. I naturen omvandlas granulatet till mikroplaster.

– Det här är ett nationellt projekt, förklarar projektledaren Sara Gripstrand som är hållbarhetsstrateg på Kalmar kommun.

– Coolt, säger några tjejer.

Redan efter den första spelaren är det rätt mycket granulat i plastbyttan.
Redan efter den första spelaren är det rätt mycket granulat i plastbyttan.

Sedan får de ställa upp sig på tre led, och en efter en kliva ner i en stor plastbytta och noggrant borsta kläder och skor. Det är inte särskilt mycket granulat som ramlar av kläderna, men desto mer av skorna.

– Jag känner mig som en flamingo, pustar Layal Mohammed när hon balanserar på ett ben för att få bort så mycket granulat som möjligt.

Projektet pågår över hela landet, och görs i samarbete med Svenska Fotbollförbundet.

– Vi vill minimera spridningen av mikroplaster, och vi vill att granulatet stannar kvar på planen. Granulat kan ställa till stor skada. När djur får i sig mikroplaster tror de att de är mätta. I Europa har man hittat mikroplaster i dricksvattnet, och vi vet inte hur man påverkas av dem, säger Sara Gripstrand.

Granulat kan spridas med spelarna, med driftmaskinerna när planerna borstas, och i samband med snöröjning.

– Konstgräsplanen i Bergavik är byggd som en sluten deponi. Vi har filter och fällor för att fånga upp granulatet. När regnvattnet rinner ut fångas de upp i brunnar med silar som tar hand om mikroplatserna, och dagvattenbrunnarna har filter.

Projektet syftar dels till att ta reda på hur mycket granulat som faktiskt försvinner, dels till att hitta smarta sätt så att det kan stanna kvar.

– Kanske behövs det bänkar och borstar och ställen att lägga kläderna. Vi måste förstå vad det är vi ska göra, säger Sara Gripstrand.

I dagsläget finns sex konstgräsplaner i Kalmar kommun, och ytterligare två ska anläggas.

Fakta

Granulat

Det finns över 1000 konstgräsplaner i landet, och cirka 100 nya byggs årligen. Planerna fylls med granulat för att få önskade egenskaper.

Det vanligaste granulatet är gjort av återvunna bil- och maskindäck.

En uppskattning visar att mellan 1 640 och 2 460 ton granulat årligen sprids från svenska konstgräsplaner. Det är inte känt hur mycket som sprids vidare till hav, sjöar och vattendrag.

Källa: Naturvårdsverket

Visa mer...