Fyra miljoner som ska locka forskare till Kalmar

Kalmar Artikeln publicerades
Ian Nicholls och Marcelo Ketzer är mycket nöjda med att få fyra miljoner från Crafoordska stiftelsen.
Foto: Andreas Yngvesson
Ian Nicholls och Marcelo Ketzer är mycket nöjda med att få fyra miljoner från Crafoordska stiftelsen.

Linnéuniversitetet får fyra miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen för att bygga en anläggning som separerar olika kolisotoper från varandra. Krångligt? Ja. Men anläggningen kommer att betyda mycket för universitetet menar professorerna Ian Nicholls och Marcelo Ketzer.

Häromdagen kom det glädjande besked för de fyra forskarna och professorerna Ian Nicholls, Marcelo Ketzer och Urika Welander på Linnéuniversitetet (LNU). De får fyra miljoner från Crafoordska stiftelsen för att bygga en anläggning för att separera kol- väte och syre-isotoper från varandra.

– Pengar ger oss instrument som skapar möjligheter för oss. De nuvarande projekten är intressanta, men det verkligt spännande är projekten som kommer utvecklas från det här. Det ger en möjlighet för folk att tänka lite annorlunda kring sin forskning och berika projekten. Anläggningen har en enorm potential, säger Ian Nicholls.

Nicholls och Ketzer tror att den nya anläggningen kommer att locka forskare från hela världen till Kalmar.

Det finns för närvarande fyra pågående projekt på LNU där de har nytta av den nya anläggningen. Ett av projektet ansvarar Marcelo Ketzer för.

– Anläggningen kommer att mäta olika isotopförhållanden. Isotoper är olika former av samma ämne. Till exempel finns kol i tre olika isotoper. Kol 14 känner de flesta till genom att man kan åldersbestämma saker med det. Det finns också kol 12 och 13. Och dessa olika kolisotopers uppbyggnad är besläktad med hur till exempel metangas produceras i naturen.

– Det är en väldigt viktig process att förstå hur metangas produceras av mikrober. Vi vill till fullo förstå hur metangas tillverkas till exempel i haven. Baltiska havet till exempel utger metangas till atmosfären och vi vill veta hur det fungerar och även hur klimatförändringar påverkar processen, säger Ketzer.

Marcelo Ketzer och Ian Nicholls får pengar till att bygga en anläggning som separerar isotoper från varandra.
Foto: Andreas Yngvesson
Marcelo Ketzer och Ian Nicholls får pengar till att bygga en anläggning som separerar isotoper från varandra.

Isolering av kolisotoper har man också nytta av i Ulrika Welanders forskning om biogas.

– Det stora målet är att optimera tillverkningen av biogas från kol som kommer från sopor. Samma mikrober som producerar metan i havet producerar metanen i biogas. Det är viktigt att förstå hur detta går till för att få fram en bättre produkt, säger Marcelo Ketzer.

Henrik Drake jobbar i Äspölaboratoriet i Oskarshamn.

– Han arbetar med mineraler som finns i stenar och hur de kan användas för att berätta om det förflutna. Mineralerna innehåller kol av de två olika isotoperna och det kan användas till att återskapa hur förhållanden var, berättar Ketzer.

Det fjärde projektet är Ian Nicholls.

– Vi utvecklar katalysatorer som snabbar upp kemiska reaktioner. En viktig sak för att förstå mekanismerna bakom hur katalysatorerna fungerar är att använda skillnader i isotopsammansättningen i de molekyler som byggs.

Förhoppningen är att anläggningen ska vara klar till hösten.

– Den kommer snabba upp vårt arbete mycket, nu behöver vi använda oss av labb i andra städer. Anläggningen ar ett brett användningsområde och många andra kommer att komma ha användning av den, säger Ian Nicholls.

– Jag tror att det kommer samla människor med olika bakgrund. Ingenjörer, geologer, geokemister, biologer, miljövetare, medicinare och kemister, alla har nytta av den. Vi har idag fyra projekt som kommer att använda sig av anläggningen men det kommer bli fler. Även från andra universitet i Sverige, Europa och resten av världen förstås, menar Marcelo Ketzer.