Glada miner när Läckeby bjöd på större julmarknad

Läckeby Artikeln publicerades
Anders Beurling med dottern Olivia och Linda Martinsson med döttrarna Elin och Jennifer representerade Läckeby GOIF och lockade fram besökare med det alltid lika populära chokladhjulet. Olivia, Elin och Jennifer spelar i F09/10. 6 bilder
Foto:Simon Karlsson
Anders Beurling med dottern Olivia och Linda Martinsson med döttrarna Elin och Jennifer representerade Läckeby GOIF och lockade fram besökare med det alltid lika populära chokladhjulet. Olivia, Elin och Jennifer spelar i F09/10.

För andra året arrangerade Läckebyborna sin egna julmarknad. Tacksamt väder och bra uppslutning av både knallar och besökare bäddade för en trevlig söndag tillsammans.

Redan klockan 13, när marknaden formellt öppnade, var det gott om folk på plats.

I och med att det är lokala företag och föreningar som säljer sina varor och presenterar sin verksamhet blir det en gemytlig samvaro där de flesta känner varandra. Det hejas till höger och vänster, glöggen värmer och pepparkakorna låter väl smaka. Förskolan är på plats med en fiskdamm, som uppskattas av barnen.

Maggan Johansson sitter och stickar vid ett litet bord i ena änden av grönytan.

– Jag är lite nasare ibland, skojar hon när några bekanta stannar till.

Det är betydligt fler knallar mot förra året. Maggan är en av dem.

– Jag är nybörjare. Men det är härligt att sitta och sticka lite.

På bordet framför henne marknadsför hon sina hemstickade vantar, som hon kanske själv kommer att få användning av efter någon timme ute i kylan.

– Fast än så länge fryser jag inte!

Några meter bort står "Kakmalin", Malin Lekzén Steinwandt, som sedan några år har egenproduktion av bland annat saft, marmelad och kuddfodral. Kombinerat med heltidsjobb och barnuppfostran är det fullt upp, minst sagt.

– Jag har inget liv, skrattar Kakmalin men tillägger att hon kommer att "hitta på mer och mer".

Anita Löhr och Eivor Petersson från bygdegårdsföreningen är också på plats för att se till att alla på orten vet att det finns en hembygdsgård, som är till för att utnyttjas.

– Den ska ju inte bara stå där, konstaterar Anita.

– Vi har börjat med pubverksamhet några gånger om året. Det har gett oss många nya medlemmar, för det måste man vara för att få komma dit, säger Eivor nöjt.