”Hade det varit på 1800-talet så hade vi haft en svältkatastrof”

Rockenby Artikeln publicerades
Vindkraftverket och den andelsägda solcellsparken på Nöbble gård utanför Rockneby producerar el som aldrig förr. Men det ihärdiga sommarvädret har orsakat den svåraste torkan på över 20 år.
Foto: Tomas Löwemo
Vindkraftverket och den andelsägda solcellsparken på Nöbble gård utanför Rockneby producerar el som aldrig förr. Men det ihärdiga sommarvädret har orsakat den svåraste torkan på över 20 år.

Den svåraste torkan i mannaminne plågar just nu Kalmar läns lantbrukare och det är kö till slakterierna när lantbrukare gör allt för att få sitt foder att räcka så länge som möjligt.

Östra Småland/Nyheterna har tidigare berättat om den svåra torkan som orsakat foderbrist både runt Oskarshamn och på Öland.

På Nöbble gårds väldiga ladugård utanför Rockneby blänker den 3 900 kvadratmeter stora solcellsparken i solen. Elproduktionen ligger på topp och även gårdens vindkraftverk producerar ovanligt mycket el för att vara sommar.

Men det är en klen tröst när betesängarna och vallodlingarna torkat bort.

– Torkan är extrem, hade det varit på 1800-talet så hade vi haft svältkatastrof i Sverige. Det är på den nivån och folk måste förstå allvaret, säger Lennart Svenzén på Nöbble gård.

– Jag har aldrig varit med om något liknande.

Fakta

Missväxtåren 1867-1869

Under slutet av 1860-talet drabbades framförallt Finland och norra Sverige av den sista svåra missväxten i ländernas historia. Åren präglades av svåra väderförhållanden som orsakade en utbredd hungersnöd.

Under 1867 var våren extremt kall och sommaren blev dessutom extremt kort. Det svåra missväxtåren följdes upp av svår torka under 1868 vilket gjorde att undernäring och sjukdomar bredde ut sig.

Missväxtåren 1867-1869 var en starkt bidragande orsak till att emigrationen från Sverige till Nordamerika ökade dramatiskt under dessa år.

Källa: Wikipedia

Visa mer...

På gården finns 150 mjölkkor och lika många ungdjur. Gården producerar själva nästan allt foder som djuren behöver. Men årets första skörd av hö från vallåkrarna underpresterade kraftigt.

– Vi fick faktiskt en ganska bra förstaskörd, som gav 50-60 procent jämfört med en genomsnittsskörd, som väl är. Men om nästa skörd blir sämre så tappar vi det försprånget.

Just nu pekar allt på att nästa skörd kommer bli katastrofal. Egentligen hade Svenzén tänkt skörda under den gångna veckan, men skörden har skjutits upp två veckor i förhoppning om bättre tillväxt.

– Men det kan inte växa som det ser ut nu och jag tror att skörden kommer bli maximalt 15-20 procent. Och så ser det ut i hela regionen.

Lennart Svenzén liknar Nöbble gårds betesängar med en stäpp. Gräset är nertuggat och nytt växer inte i den svåra torkan.
Foto: Tomas Löwemo
Lennart Svenzén liknar Nöbble gårds betesängar med en stäpp. Gräset är nertuggat och nytt växer inte i den svåra torkan.

De lantbruk som har dammar på sina marker vattna för fullt. Men den absoluta majoriteten, inklusive Nöbble gård, har inte den möjligheten.

– Om åkrarna dessutom ligger utspridda, som för oss, så är det inte realistiskt att lägga ner stamledningar för att få ut vattnet.

Att vattna skulle dessutom innebära en enorm arbetsbörda för lantbrukarna som redan nu har mycket att göra, bland annat för att skörda mark i träda.

– Vi sätter ut vattentunnor på tre kubikmeter på vårt bete och under vanliga år räcker en sådan tunna i mer än en vecka. Men nu får vi fylla på två-tre gånger i veckan.

Att torkan drabbat hela regionen märker Lennart Svenzén inte minst på sin telefon. Två-tre gånger om dagen ringer andra lantbrukare och frågar om han har foder att sälja.

– Men det finns inget att sälja. Dessutom har det varma vädret gjort att vi haft stora insektsangrepp vilket gör det ännu värre.

För att bistå lantbrukarna gick Kalmar kommun ut på torsdagen med ett erbjudande om att låta lantbrukare nyttja kommunala jordbruksarealer. Både till bete men även för att skörda. Men för att komma till rätta med torkan behövs regn, mycket regn.

– Jag såg att vi väntas få 1 millimeter regn på måndag, men det betyder inget för mig. Vi hade behövt 100 millimeter, helst utspritt över en vecka.

Vädret är det svårt att rå på, men finns det något allmänheten kan bidra med?

– Det är kö till slakterierna, så är det någon gång som det är viktigt att köpa svenskt kött så är det nu.

Att välja svenskt kött i butiken hjälper i torkan, förklarar Svenzén, då många lantbrukare just nu vill minska sitt djurbestånd för att på så sätt få fodret att räcka längre. Men slakterierna kan inte ta emot fler djur än vad de kan sälja vidare till butikerna.

– Kan inte slakterierna ta emot djuren så får de i värsta fall avlivas på gården. Det skulle innebära en enorm ekonomisk förlust och då kommer gårdar gå i konkurs.

Svenskt kött är dyrare än importerat, och Svenzén är övertygad om att fler matvaror kommer bli dyrare framöver.

– Torkan kommer göra saker som mjölk, kött, mjöl, ja egentligen all inhemskt producerad mat dyrare. Det kommer inte gå att gå runt annars för bönderna.

– Tyvärr har man vant konsumenterna vid extremt låga priser och det gör att den importerade maten tränger undan den inhemska. Det blir en ond spiral.