Hoten mot torsken

Kalmar Artikeln publicerades
Torsken kan bli en allt mer sällsynt syn i fiskdisken i framtiden om utvecklingen fortsätter. Foto Björn Larsson Rosvall/TT
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Torsken kan bli en allt mer sällsynt syn i fiskdisken i framtiden om utvecklingen fortsätter. Foto Björn Larsson Rosvall/TT

Torskens framtid i Östersjön är osäker. Sälar, skarvar och trålare hotar fiskarten och i veckan kom WWF:s årliga fiskguide där de avråder konsumenter att äta Östersjötorsk.

– Det största hotet är sälen och det storskaliga fisket som kan fiska på obestämd tid, säger May-Britt Landin, ordförande i Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening. Det storskaliga fisket är trålarna som trafikerar Östersjön och kan fiska dygnet runt.

I Östersjön finns 45 000 sälar. En fullvuxen säl äter ungefär elva kilo om dagen. Dessutom kan de äta ur kustfiskarnas garn, vilket gör dem till en plåga för det kustnära fisket. Då äter de dels den fångade fisken men förstör också fiskarnas nät.

Sälen är svår att jaga då den bara får skjutas ifrån land och dessutom är det bara tillåtet vid skyddsjakt. Det vill säga om Naturvårdsverket bedömer att sälen hotar den enskilda fiskarens verksamhet. Däremot har Naturvårdsverket gjort en utredning där de fastslår att det går att införa licensjakt på säl men det är ingen politisk fråga i nuläget.

Samtidigt fiskar trålare över djupen där torskarna leker och när småtorskarna fastnar i trålarens nät överlever de inte och därför går generationer av unga fiskar förlorade. Dessa djup är få till antalet, endast tre finns i hela Östersjön: Gotlandsdjupet, Polska djupet och Borgholmsdjupet.

– Fiska inte på kapitalet, fiska på räntan, säger May-Britt Landin om de trålare som går över torskens lekplatser.

Här får hon medhåll av WWF, som till Sveriges Radio säger att de också vill se att fiskbeståndet i Östersjön skonas från trålfiske. De menar att fångstkvoterna ständigt sätts på gränsen till vad forskarna rekommenderar.

May-Britt Landin pekar också ut fiskekvoterna som ett problem. Enligt henne innebär det att man drar alla fiskare över samma kam. Det vill säga att man har samma krav på fiskare över hela EU. Och oavsett vilken metod de använder. Kustfiskare lägger vanligtvis ut sina nät och kan vid fångst kasta tillbaka mindre fiskar i havet, något som inte är möjligt vid trålfiske.

Ett annat tänkbart hot är skarven, en fågel som både är bekant för oss i Kalmar och på Öland men även i resten av Östersjön. Skarven äter inte bara den hotade torsken, utan även ålen som också är akut hotad.

Under onsdagen beslutade Havs- och vattenmyndigheten att det blir förbjudet att fiska ål i Sveriges kustområden mellan den 1 november 2018 och den 31 januari 2019.