ID-brickor skulle stoppa obehöriga - används inte

Malmen Artikeln publicerades
Våren 2017 fick alla gymnasieelever vid Kalmarsunds gymnasieförbund ID-brickor som skulle bäras synligt. Bara månader efter införandet slutade både lärare och eleverna bry sig om brickorna.
Foto: Tomas Löwemo
Våren 2017 fick alla gymnasieelever vid Kalmarsunds gymnasieförbund ID-brickor som skulle bäras synligt. Bara månader efter införandet slutade både lärare och eleverna bry sig om brickorna.

Krav på synliga ID-brickor infördes på Kalmars gymnasieskolor förra året för att hålla obehöriga borta. Men kort efter införandet slutade både skolpersonal och elever på Lars Kagg att bry sig om korten.

Under onsdagsmorgonen kunde P4 Kalmar rapportera att elever och personal på Lars Kaggskolan känner oro och otrygghet till följd av att obehöriga individer dagligen besöker skolan.

En lots på individuella programmet berättade att hon undvek att ta diskussioner med vissa av individerna då hon var rädd att personen skulle slå henne eller dra fram ett vapen.

Problemet med att obehöriga individer rör sig på Kalmars gymnasieskolor är inte nytt och under vårterminen 2017 infördes krav på synliga ID-brickor till samtliga elever.

Alla elever på Lars Kaggskolan, Stagneliusskolan och Jenny Nyströmsskolan får en ID-bricka när de börja på skolan. De flesta har korten med sig, men ingen bär dem synligt. Axel Wedin är sponsoransvarig vid Lars Kaggs elevkår.
Foto: Tomas Löwemo
Alla elever på Lars Kaggskolan, Stagneliusskolan och Jenny Nyströmsskolan får en ID-bricka när de börja på skolan. De flesta har korten med sig, men ingen bär dem synligt. Axel Wedin är sponsoransvarig vid Lars Kaggs elevkår.

– Tanken är att det ska vara lätt att identifiera personer som tillhör skolan, sa Lars-Peter Gustafsson, skolområdeschef på gymnasieförbundet, till Östra Småland den 8 januari 2016 då ID-projektet presenterades.

– En person utan synlig ID-bricka ska kunna tillfrågas för att visa behörighet eller avvisas. Allt det här bygger på att skolan ska vara en trygg plats för alla elever och lärare.

Vår tidning kan nu avslöja att den ambitiösa satsningen snabbt rann ut i sanden.

– Det var ett bra projekt men jag tror inte att det finns någon elev på skolan som bär sin bricka synligt i dag, säger Gustav Pile, sekreterare vid Lars Kaggs elevkår och får medhåll av Axel Wedin, sponsoransvarig vid elevkåren.

Axel Wedin och Gustav Pile, sponsoransvarig respektive sekreterare i Lars Kaggs elevkår, konstaterar att både skolpersonal och elever slutade bry sig om ID-korten bara månader efter införandet.
Foto: Tomas Löwemo
Axel Wedin och Gustav Pile, sponsoransvarig respektive sekreterare i Lars Kaggs elevkår, konstaterar att både skolpersonal och elever slutade bry sig om ID-korten bara månader efter införandet.

När vår tidning besöker Lars Kaggskolan på onsdagsförmiddagen är det rast och ett 100-tal elever syns röra sig vid kafeterian. Ingen bär synlig ID-bricka. De som glömt sin bricka kan få en gul klisterlapp i receptionen, något som även gäller alla utomstående som besöker skolan.

Men några gula klisterlappar syns inte heller bland eleverna i kafeterian och inte heller vår tidnings utsände tilldelades en klisterlapp när vi bad om ett parkeringstillstånd i receptionen.

– När brickorna infördes var vissa lärare väldigt noga med att alla skulle bära dem eller en gul lapp, medan andra lärare struntade i vilket, säger Gustav Pile.

– Efter en månad så bar kanske hälften av eleverna brickorna och då tänkte man ”varför ska jag bära min om ingen annan gör det?”.

Tycker ni att kravet på synligt ID-kort borde upprätthållas?

– Ja, de infördes ju med bra syfte, bland annat var det många som inte går på skolan som åt i matsalen, säger Pile.

– Det är ju något som man lagt mycket pengar på och då tycker jag att det ska användas också. Kökspersonalen hade exempelvis kunnat kräva bricka eller gul lapp för att låta en äta i matsalen.

Pile och Wedin känner emellertid inte igen sig i att obehöriga individerna sprider otrygghet och oro bland eleverna.

– Jag känner personligen inte igen mig i den bilden, så som den beskrivs. Men det är klart att det kan finnas elever som känner sig otrygga, säger Axel Wedin.

– Jag känner inte heller igen mig. Men sedan finns det många program på Lars Kagg, säger Gustav Pile.

– Man känner inte igen alla och då är det svårt att se vilka som inte har här att göra. De som går bygg exempelvis har inte jag hunnit lära känna särskilt väl så de känner jag inte igen.