”Jag är beredd att förhandla med tjuvarna”

Kalmar Artikeln publicerades
Johan Ölmebring har bara kvar ett fåtal av de 2 000-2 500 LP-skivor som försvann när hans samling stals. En liten glädje i mörkret är att några av hans absoluta favoritskivor råkade befinna sig i lägenheten.
Foto: Tomas Löwemo
Johan Ölmebring har bara kvar ett fåtal av de 2 000-2 500 LP-skivor som försvann när hans samling stals. En liten glädje i mörkret är att några av hans absoluta favoritskivor råkade befinna sig i lägenheten.

I tisdags i förra veckan skulle Johan Ölmebring gå ner i förrådet för att ställa in det senaste tillskottet i sin LP-samling. Men i stället för över 2 000 noga utvalda ägodelar möttes han av tomma hyllor när han öppnade förrådsdörren.

– Jag föll mer eller mindre ihop i fosterställning. Allt blod försvann och på en tiondels sekund föll jag ner i ett svart hål. Där befinner jag mig ännu, säger Johan Ölmebring.

Östra Småland möter Ölmebring hemma i hans 3:a på Vasallgatan i Funkabo. Fram tills att han öppnade den smala förrådsdörren i tisdags har musiken spelat en central roll i 55-årigens liv. Sina första LP-skivor fick han som 6-7-åring, vilket även innebar starten på en livslång passion.

– När man träffar en annan LP-samlare så kvittar det om man aldrig träffats tidigare. Musiken överbryggar allt och samlandet kräver värme och omtanke. Man vet omedelbart att man har en bra människa framför sig, säger Ölmebring och får en gnista av glädje i blicken när han pratar om gemenskapen som finns mellan inbitna LP-samlare.

Men gnistan försvinner lika snabbt som den dyker upp.

– Joy Division har bara släppt två skivor och jag beställde hem Closer för jag tänkte att det vore kul att ha båda. Men när jag gick ner och öppnade förrådet fick jag mitt livs chock.

Closer ligger kvar i sin Ginza-förpackning i Ölmebrings hall, tillsammans med de 20-30 skivor som han av ren tur förvarade i lägenheten. Resten av samlingen, bortåt 2 500 skivor, blev tjuvarnas rov.

– De som gjort det här har berövat mig all livslust, all glädje, allt. Mitt livs passion har varit rockmusik och LP-skivor. Samlingen är oersättlig.

Den omfattande samlingen hade sin tyngdpunkt inom framförallt 1960-, och 1970-talets rock, progg och punk. Men det fanns även guldkorn från vitt skilda genrer, så som musikal och talskivor med Hasse och Tage samt en och annan bootleg. Samlingen innehöll ett stort antal kompletta uppsättningar från favoritbanden.

Det märks att Ölmebring stålsätter sig när han beskriver samlingen och han undviker att gå in allt för mycket i detalj. Just nu försöker han undvika allt var LP-skivor och musik heter, vilket inte är lätt.

– Jag spelar själv och sjunger i domkyrkokören. Jag brukar alltid tänka på musik och påminns ständigt om samlingen. Det som gett mig mest glädje har blivit min största plåga.

– Men det ska sägas att det absolut viktigaste i mitt liv är barnen och att de mår bra. Jag vill inte att det ska framstå på något annat sätt och de hjälper mig att läka.

Vi går ner i källarförrådet och tittar på förrådet. Det finns inga springor och med dörren stängd går det inte se vad som finns inuti.

Johan Ölmebring visar förrådet där hans LP-samling förvarades. Inga spår finns efter tjuvarna som dyrkade upp hänglåset och låste efter sig.
Foto: Tomas Löwemo
Johan Ölmebring visar förrådet där hans LP-samling förvarades. Inga spår finns efter tjuvarna som dyrkade upp hänglåset och låste efter sig.
Med dörren stängd går det inte se vad som finns inuti förrådet och han tror inte att skivorna syntes via ventilationshålen högst upp.
Foto: Tomas Löwemo
Med dörren stängd går det inte se vad som finns inuti förrådet och han tror inte att skivorna syntes via ventilationshålen högst upp.

– Min gissning är att någon i de här husen med kriminella kontakter har öppnat förråden för att reka och hittat min samling.

– Sedan har de varit här någon natt, lastat allt på en skåpbil och kört direkt till Karlskrona och sålt samlingen till någon inköpare utomlands. Det är vad jag tror har hänt.

Något som försvårar utredningen av brottet, och som får Ölmebring att klandra sig själv, är att han inte vet exakt när stölden begicks.

– Det är pinsamt att säga men jag har inte varit här nere på ett par månader. Och tydligen är det väldigt enkelt att dyrka upp hänglås, något som jag inte visste trots att jag är 55 år gammal.

– Så stölden möjliggjordes av naivitet och klandervärd lättja från min sida. Det är även mitt budskap, så att det blir någon mening med den här artikeln, att om någon äger något som de sätter stort emotionellt värde på så ska de inte förvara det i ett källarförråd.

Anledningen till att samlingen överhuvudtaget hamnade i förrådet beror på flera tillfälligheter. Ölmebring flyttade till lägenheten för två år sedan och det var helt enkelt inte lätt att hitta plats i 3:an åt den stora samlingen.

– Så här i efterhand borde jag ha hittat ett sätt att förvara den inne i lägenheten, eller förvarat den på en helt säker plats. Men det går inte se vad som finns i förrådet och jag trodde i min enfald att den var säker.

Sedan stölden upptäcktes har Ölmebring spridit efterlysningar i LP-samlarkretsar över hela landet. Bestörtningen, ilskan och även stödet har varit stort. Men ingen har kunnat ge några upplysningar om var samlingen tagit vägen. Det är även därför Ölmebring går med på att träffa Östra Småland och berätta om stölden.

– Jag utfäster en belöning på 50 000 kronor till den som kan komma med upplysningar som gör att hela samlingen hamnar mellan mina fyra väggar igen.

– Jag är även beredd att förhandla med den som gjort detta om samlingen är kvar i Kalmar. Ingen annan behöver bli inblandad. Jag tror inte samlingen är kvar här, men det är en desperat sista åtgärd.

Skulle du kunna tänka dig påbörja en ny samling?

– Absolut inte. Inte i år eller de närmsta åren. Det vore för plågsamt att gå in i en skivaffär och tanken på att börja om från början är outsägligt deprimerande. Jag vill inte ha något med LP-skivor att göra på väldigt lång tid.