”Jag vaknade av att han stönade”

Djurängen Artikeln publicerades
Kalmarhems studentboenden på Skräddaretorpsvägen i Djurängen.
Foto: Tomas Löwemo
Kalmarhems studentboenden på Skräddaretorpsvägen i Djurängen.

Klockan 06.20 på fredagen för två veckor sedan vaknade studenten Ida Ambjörseie plötsligt av ljud från sitt fönster på Skräddaretorpsvägen. Utanför stod fönstertittaren.

För att få in luft i lägenheten brukar Ambjörseie sova med fönstret öppet på glänt, vilket även släpper in ljud.

– Jag vaknade av att han stod utanför och stönade. Jag förstod att det var han och ringde polisen direkt, säger Ida Ambjörseie.

Polisen svarade direkt, men kom aldrig till Djurängen.

– De försökte lugna ner mig och få mig att känna mig trygg genom att säga att allt kommer gå bra. Men det kändes inte riktigt som att de tog det helt seriöst.

– Jag frågade om de skulle skicka någon och då sa de att de skulle skriva in det i en rapport och att det nog skulle komma någon senare om de fick tid.

Ida Ambjörseie väcktes klockan 06.20 fredagen den 4 oktober av att fönstertittaren stod och stönade utanför hennes fönster. Nu är hon engagerad i arbetet med att få bort honom från området.
Foto: Privat
Ida Ambjörseie väcktes klockan 06.20 fredagen den 4 oktober av att fönstertittaren stod och stönade utanför hennes fönster. Nu är hon engagerad i arbetet med att få bort honom från området.

Efter samtalet vek Ambjörseie undan gardinen och fick se fönstertittaren springa iväg.

– Jag har ett högt staket runt min uteplats och han stod utanför det, så jag såg bara hans hoodie. Men han hade stått beredd och kutade iväg direkt när jag tittade ut.

Cirka 15 minuter efter samtalet med polisen gick Ambjörseie själv ut för att se om fönstertittaren var kvar.

– Just där och då kändes det väldigt ensamt och obehagligt. Polisen kom inte och de andra i huset sov fortfarande. Men jag ville veta om han var kvar och om det gick att ta en bild på honom, men då var han borta.

Ida Ambjörseie flyttade till Djurängen i maj och detta var första gången hon sett fönstertittaren. Men bland studenterna har det länge pratats om honom.

– Jag hade hört mycket från mina kompisar men vi trodde att det lugnat ner sig. Även om man hade det i bakhuvudet att han kunde komma tillbaka när det blev mörkare.

Hur är det att sova i lägenheten sedan du råkat ut för detta?

– Det går bra. Det går inte öppna mitt fönster mer än en centimeter och jag vet att han inte kan komma in. Så jag är inte rädd på så sätt. Men jag har märkt att jag numera är mycket mer noga med att kolla ut på kvällarna och är mycket mer observant.

Andra studenter har flyttat på grund av fönstertittaren, överväger du en flytt?

– Egentligen inte. Jag är inte rädd på det sättet utan mer irriterad och vill bara få bort honom. Jag försöker använda det här och har satt upp mig som kontaktperson åt Kalmarhem och varit i kontakt med polisen.

– Jag tänker fortsätta vara aktiv. Om alla bara flyttar så kommer han bara att fortsätta med de nya som flyttar in.